Sökning: "hur barn konstrueras"

Visar resultat 1 - 5 av 16 avhandlingar innehållade orden hur barn konstrueras.

  1. 1. Children’s Work in Sweden : A part of childhood, a path to adulthood

    Författare :Tobias Samuelsson; Gunilla Halldén; Madeleine Leonard; Linköpings universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Children; childhood; work; social studies of childhood; ethnography; child perspective; structuration theory; labour market; Sweden; Barn; barndom; arbete; barndomsstudier; etnografi; barnperspektiv; struktureringsteori; arbetsmarknad; Sverige; Children; Barn;

    Sammanfattning : Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. LÄS MER

  3. 2. Rätt elev i rätt klass : Skola, begåvning och styrning 1910–1950

    Författare :Thom Axelsson; Bengt Sandin; Anne-Li Lindgren; Ingemar Nilsson; Linköpings universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; school; democracy; upbringing; categorising; professional; differentiating; talent; intelligence tests; remedial classes; weak classes; extra classes; B-class; talent class; elite class; skola; demokrati; fostran; kategorisering; professionella; differentiering; begåvning; intelligensmätningar; hjälpklass; svagklass; extraklass; B-klass; begåvningsklass; elitklassklass; Children; Barn;

    Sammanfattning : I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. LÄS MER

  4. 3. The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School : Young people’s perspectives and public health discourses

    Författare :Sofia Kvist Lindholm; Karin Zetterqvist Nelson; Karin Osvaldsson Cromdal; Vicky Coppock; Linköpings universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP; MEDICAL AND HEALTH SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; socio-emotional programs; manual-based programs; mental health; social and emotional wellbeing; prevention; health promotion; children’s perspectives; interviews; participant observation; Socio-emotionella program; manualbaserade program; psykisk ohälsa; prevention; hälsopromotion; barns perspektiv; intervjuer; deltagande observation;

    Sammanfattning : Over the past decades socio-emotional programmes have been implemented in schools worldwide. Depression in Swedish Adolescents (DISA) and Social and Emotional Training (SET) are two socio-emotional programmes being practised in Swedish schools. LÄS MER

  5. 4. Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

    Författare :Karin Gunnarsson; Geir Skeie; Hillevi Lenz Taguchi; Maria Olson; Andreas Fejes; Stockholms universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Health; school; health promotion; education policy; DISA; students; post-constructionism; figurations; ethnographic tracing; Hälsa; skola; policy; hälsofrämjande arbete; post-konstruktionism; figurationer; Child and Youth Science; barn- och ungdomsvetenskap;

    Sammanfattning : Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. LÄS MER

  7. 5. Musikskap : musikstunders didaktik i förskolepraktiker

    Författare :Ylva Holmberg; Malmö högskola; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Music; Didactic; Early childhood; Musikskap; musicship; actors; content; didactics; early childhood education; music education;

    Sammanfattning : Studiens syfte är att genom ett didaktiskt närmande beskriva och analysera musikstunder i förskolepraktiker. Studiens syfte är också att på en vetenskaplig grund spåra och utpröva begrepp som kan beteckna och fånga musikstundernas figuration, i detta fall en beskrivning av fenomenet som leder till ett didaktiskt begrepp. LÄS MER