Sökning: "1800 - tal"

Visar resultat 1 - 5 av 35 avhandlingar innehållade orden 1800 - tal.

  1. 1. Synd och skam : ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880

    Författare :Marie Lindstedt Cronberg; Historia; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; religious misdemeanour; honour and shame; illegitimate children; court records; extra-marital sexuality; gender; Tidig modern historia till ca. 1800 ; Contemporary history circa 1800 to 1914 ; sexual offences; Sweden; Modern history up to circa 1800 ; 1680-1880; Modern historia ca. 1800-1914 ; utomäktenskaplig sexualitet; ogifta mödrar; utomäktenskapliga barn; rättsfall; historia; 1600-tal; 1700-tal; 1800-tal; lagstiftning; barnamordsplakat;

    Sammanfattning : The situation of unmarried mothers in Swedish rural society during 1680–1880 is the subject of this thesis. It focuses on the judicial and religious discourse concerning extra-marital sexuality. The state felt duty-bound to control extra-marital sexuality, and this resulted in a dynamic legislative arena. LÄS MER

  3. 2. Det goda faderskapet i svenskt 1800-tal

    Författare :Tomas Berglund; Mittuniversitetet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Faderskap; svenskt 1800-tal; historia; History subjects; Historieämnen;

    Sammanfattning : .... LÄS MER

  4. 3. Klädekonomi och klädkultur : Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet

    Författare :Marie Ulväng; Inger Jonsson; Orsi Husz; Ann-Catrin Östman; Uppsala universitet; []
    Nyckelord :clothing; costume; fashion; consumption; gender; Härjedalen; 19th century; farmers; kläder; folkdräkt; folkligt dräktskick; mode; konsumtion; genus; Härjedalen; 1800-tal; bönder; fäbodbruk; skogsbruk; Ekonomisk historia; Economic History;

    Sammanfattning : The aim of Clothing economy and clothing culture is to explain the changes that occurred in farmers' clothing traditions in the 19th century, both from a cultural perspective and an economic one. The latter is particularly important, as the study of popular clothing traditions mainly has had a cultural approach and especially been carried out by ethnologists. LÄS MER

  5. 4. Till stadsbornas nytta och förlustande : Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet

    Författare :Catharina Nolin; Thomas Hall; Maunu Häyrynen; Stockholms universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; LANTBRUKSVETENSKAPER; AGRICULTURAL SCIENCES; TEKNIK OCH TEKNOLOGIER; ENGINEERING AND TECHNOLOGY; public parks; garden history; garden design; park planning; park buildings; gardeners training; garden theory; horticulture; town life; offentliga parker; svenska städer; trädgårdsteori; trädgårdskonst; trädgårdsmästarutbildning; gestaltning; 1800-tal; parkbyggnader; stadsliv; Art; Konstvetenskap; Settlement studies; Bebyggelseforskning; Landscape architecture; Landskapsarkitektur; Architecture; Arkitektur; konstvetenskap; Art History;

    Sammanfattning : The aim of this dissertation is to study the public parks in Sweden during the nineteenth century. It focuses on three general factors – decision process, design, and function – and is to a great extent based on previously unstudied material including town councils' minutes, drawings, and other contemporary sources. LÄS MER

  7. 5. Mellan två samhällen : Inflyttat arbetsfolk i Linköping under det förindustriella 1800-talet

    Författare :Victoria Nygren; Jan Sundin; Sören Edvinsson; Linköpings universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; 19th century; social change; micro-history; life-course; labourers; family history; migration; health; mortality; the pre-industrial town; nuclear hardship; the social issue; proletarians; 1800-tal; social förändring; mikrohistoria; livskurs; arbetsfolk; familjehistoria; migration; hälsa; dödlighet; den förindustriella staden; kärnfamiljssvårighetshypotesen; den sociala frågan; proletarisering; History; Historia;

    Sammanfattning : Syftet med avhandlingen är att undersöka den sammantagna livssituationen för ett begränsat urval individer (en primär kohort av 19 män och en utökad kohort av ytterligare 42 män, det vill säga totalt 61 män) i ett familjesammanhang. Det handlar närmare bestämt om att så långt källorna tillåter söka kvalitativt förstå och karaktärisera socioekonomiska villkor, familjeliv och hälsa, såsom de gestaltar sig i den vardagliga livsföringen och i relation till den specifika tiden och den lokala stadsmiljön. LÄS MER