Passion Embracing Death : A reading of Nina Sadur's novel 'The Garden'

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen analyserar romanen "Lustgården" av den ryska författaren Nina Sadur (på ryska 1997, på svenska 2001). Feministisk litteraturteori används för att problematisera receptionen av Sadurs verk samt för att motivera valet av verk för analys. Avhandlingen är indelad i två delar: Del ett presenterar en linjär läsning av romanen, där den läses som ”avikande diskurs”, vilket i det här fallet betyder diskurs som antyder att berättaren uppvisar tecken på schizofreni eller berusning. Sådan diskurs är med nödvändighet svårtolkad, vilket har föranlett en mycket detaljerad genomgång av texten, ända ner på ordnivå. Här undersöks romanens användning av ledmotiv, dess komplicerade behandling av tid- och rumsaspekter samt den ymniga förekomsten av motiv från folklore, speciellt kärleksbesvärjelser. Del två behandlar romanen som helhet. Den är indelad i kapitel som diskuterar tid, rum, genus, berättarperspektiv och symboler. Romanens modernistiska drag illustreras med en jämförelse med Andrej Belyj, särskilt hans roman "Petersburg" (1913). Romanen läses också med utgångspunkt i poststrukturalistiskt tänkande, men detta teoretiska ramverk visar sig till viss del vara kontraproduktivt för en djupare förståelse av texten. Istället ses romanen som en skådeplats för kampen mellan två rivaliserande verkligheter: en vardaglig, och en mytisk. I denna tolkning framstår den mytiska verkligheten som en inverterad form av den myt som skapades av socialistisk realism: bokens myt är destruktiv och kroppslig i motsats till den sovjetiska mytens tro på tekniska framsteg och dess pryda förhållningssätt till sexualitet. Trots att iscensättningen av genus i romanen knappast motsvarar traditionella uppfattningar, ses inte detta som en subversiv operation riktad mot patriarkal diskursiv makt. Snarare kopplas normöverskridande företeelser i romanen till de omvända förhållanden som råder i den mytiska underjorden: här är allting upp och ner och ut och in. Sådan beskrivs också världen i ryska kärleksbesvärjelser, som i denna tolkning framstår som romanens viktigaste subtext. I dessa besvärjelser, liksom i boken, förstås kärlekslidelsen som en ond kraft som för den drabbade till ett tillstånd nära döden.