Som man frågar får man svar Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor
Sammanfattning: Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till förståelsen av hur studenter med svenska som andraspråk möter de krav på språkanvändning som formuleras i lärandemål och i skriftliga examinationer. Avhandlingens forskningsfrågor rör dels vilka språkfunktioner och skribentroller som efterfrågas i hemtentor under första årets högskoleutbildning, dels vilka språkliga strategier studenter med svenska som andraspråk använder för att möta de krav som ställs. En delfråga är om dessa skiljer sig från de strategier som används av studenter med svenska som första språk. Materialet utgörs av fyra hemtentor och omfattar dels uppgiftsinstruktioner och tentamensfrågor, dels skriftliga provsvar på dessa frågor skrivna av 19 andraspråksstudenter och 12 förstaspråksstudenter. Av dessa har 5 andraspråksstudenters texter valts ut för näranalys.Analysen av språkfunktioner i både uppgiftsinstruktioner och provsvar relateras till Blooms reviderade taxonomi och de skribentroller som efterfrågas i uppgifterna, liksom de skribentroller studenterna intar i sina provsvar har undersökts utifrån Hoods identifierade skribentroller (voice roles): iakttagare, utredare och kritiker. I analysen kombineras Hoods skribentroller med Ivani?s uttryck för identitet i skrift; dessa är självbiografiskt jag, diskursivt jag och skribentjag. Genom att kombinera skribentroller och identitetsuttryck kan interimsspråksdrag förklaras med att efterfrågade roller intas i en annan identitet än förväntat, vilket resulterar i ytterligare skribentroller. Utöver Hoods roller identifieras i mitt material även rollerna inlärare, upplevare och debattör. De två första är interimspråksroller som visar att studenten är medveten om diskursiva krav men ännu inte har strategier att göra det som förväntas. Debattören är en skribentroll som snarare efterfrågas i argumenterande texter på gymnasialnivå än på akademisk.Av analysen framgår att frågeformuleringarna ibland leder studenten fel, eftersom de ännu inte erövrat innebörden av språkfunktioner som att resonera och diskutera inom den akademiska diskursen. Frågeformuleringar tolkas därför alltför bokstavligt. Analysen visar dock att andraspråksstudenternas språkanvändning är funktionell i den bemärkelsen att studenterna oftast möter kraven för betyget godkänd. Däremot når de inte de högre betygen i samma utsträckning som förstaspråksstudenterna. Skillnaden kan förklaras med graden av genreanpassning och andraspråksstudenternas avsaknad av strategier för att språkligt demonstrera förmågan att inta de roller och tillämpa de språkfunktioner som är förknippad med de högre nivåerna i Blooms taxonomi. Skillnaden mellan nybörjarstudenter och studenter med tidigare erfarenhet av högskolestudier är dock större än skillnaden mellan förstaspråksstudenter respektive andraspråksstudenter Resultaten diskuteras i relation till högskolornas uppdrag om breddad rekrytering och utbildningspolitiska diskurser.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)