Som man frågar får man svar Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor

Sammanfattning: Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till förståelsen av hur studenter med svenska som andraspråk möter de krav på språkanvändning som formuleras i lärandemål och i skriftliga exa­mina­tioner.    Avhandlingens forskningsfrågor rör dels vilka språkfunktioner och skribent­roller som efterfrågas i hemtentor under första årets högskoleutbildning, dels vilka språkliga strategier studenter med svenska som andraspråk använder för att möta de krav som ställs. En delfråga är om dessa skiljer sig från de strategier som används av studenter med svenska som första språk.     Materialet utgörs av fyra hemtentor och omfattar dels uppgiftsinstruktioner och tentamens­frågor, dels skriftliga provsvar på dessa frågor skrivna av 19 andraspråksstudenter  och 12 förstaspråksstudenter. Av dessa har 5 andraspråks­studen­ters texter valts ut för näranalys.Analysen av språkfunktioner i både uppgiftsinstruktioner och provsvar relateras till Blooms reviderade taxonomi och de skribentroller som efterfrågas i uppgifterna, liksom de skribent­roller studenterna intar i sina provsvar har undersökts utifrån Hoods identifierade skri­bent­roller (voice roles): iakttagare, utredare och kritiker. I analysen kombineras Hoods skribentroller med Ivani?s uttryck för identitet i skrift; dessa är självbiografiskt jag, diskursivt jag och skribentjag.  Genom att kombinera skri­bentroller och identitetsuttryck kan interimsspråksdrag förklaras med att efterfrågade roller intas i en annan identitet än förväntat, vilket resulterar i ytterligare skribentroller. Utöver Hoods roller identifieras i mitt material även rollerna inlärare, upplevare och debattör. De två första är interimspråksroller som visar att studenten är medveten om dis­kursiva krav men ännu inte har strategier att göra det som förväntas. Debattören är en skri­bentroll som snarare efterfrågas i argumenterande texter på gymnasialnivå än på akademisk.Av analysen framgår att frågeformuleringarna ibland leder studenten fel, eftersom de ännu inte erövrat innebörden av språkfunktioner som att resonera och diskutera inom den akademiska diskursen. Frågeformuleringar tolkas därför alltför bokstavligt.    Analysen visar dock att andraspråksstudenternas språkanvändning är funktionell i den be­mär­kelsen att studenterna oftast möter kraven för betyget godkänd. Där­emot når de inte de högre betygen i samma utsträckning som förstaspråks­stu­­dent­­erna. Skillnaden kan förklaras med graden av genrean­passning och andra­språks­stu­­denter­­nas avsaknad av strategier för att språkligt demonstrera förmågan att inta de roller och tillämpa de språkfunktioner som är förknippad med de hög­re nivåerna i Blooms taxonomi. Skillnaden mellan nybörjarstudenter och studen­t­er med tidigare erfarenhet av högskolestudier är dock större än skillnaden mellan förstaspråksstudenter respektive andraspråksstudenter      Resultaten diskuteras i relation till högskolornas uppdrag om breddad rekrytering och utbildningspolitiska diskurser.