Skenet som bedrog: Mai Zetterling och det svenska sextiotalet

Detta är en avhandling från Sekel Bokförlag

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Mai Zetterling (1925-1994) var under fyrtiotalet skådespelare, både på Dramatens scen och i populära svenska filmer. Under sextiotalet regisserade hon fyra långfilmer. Dessa filmer ? Älskande par (1964), Nattlek (1966), Flickorna (1968) och Dr. Glas (1969) ? bemöttes emellertid allt mer negativt av de svenska filmkritikerna. Under återstoden av sitt liv regisserade Zetterling endast två långfilmer till, den brittiska Scrubbers (1982) och Amorosa (1986). I avhandlingen Skenet som bedrog fungerar regissören Zetterling som en utgångspunkt för en kritisk granskning av den svenska konstfilmsinstitutionen och dess historiografi. Avhandlingen behandlar, utifrån ett genusperspektiv, de filmer Zetterling regisserade under sextiotalet och det mottagande dessa fick. Den handlar också om det filmkulturella klimatet i Sverige under perioden och om hur bilden av och berättelserna om Zetterling har förändrats över tid. Mai Zetterlings stjärnpersona som skådespelare och det som så småningom blev hennes biografiska legend beskrivs och analyseras i kapitel ett. Den svenska filmreformen 1963 ledde till att Svenska filminstitutet bildades. Detta påverkade den nationella filmkulturen, vilket diskuteras i avhandlingens andra kapitel. I kapitel tre och fyra används narratologi och genusteori för att analysera de fyra filmer Zetterling regisserade på sextiotalet. Det femte kapitlet behandlar mottagandet av dem och Zetterlings position i den svenska filmhistoriografin. Avhandlingens bärande tes är att mötet mellan Zetterling och den svenska konstfilmsinstitutionen på sextiotalet blev problematiskt. På ett mycket påtagligt plan var hon en kvinna som som försökte skapa sig ett utrymme inom en i hög grad manligt dominerad yrkeskategori. Hon var också en populär skådespelare som överskred gränsen mellan masskultur och modernism när hon gjorde anspråk på att accepteras som en konstfilmsauteur. Dessutom var hon, eftersom hon hade lämnat Sverige 1947 och därefter levde utomlands, också en utlandssvensk som vände en kritisk blick mot den svenska välfärdsstaten, den välbekanta som blev främmande.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)