Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa : Mätinstrument och samband mellan begreppen

Sammanfattning: Föreliggande avhandling behandlar två komplexa och mångfacetterade begrepp, närmare bestämt psykisk hälsa/ohälsa och socialt stöd, och undersöker deras inbördes relation. Studie 1 är en undersökning av ett ofta använt mätinstrument för lättare psykisk ohälsa, General Health Questionnaire (GHQ-12) och hur det kan användas för att mäta effekterna av arbetsrelaterat socialt stöd över tid. Dimensionaliteten i GHQ-12 har ofta undersökts men med olika resultat. I studie 1 prövades därför olika faktoriella modeller. En bifaktoriell modell som betraktar GHQ-12 som ett generellt mått och samtidigt tar hänsyn till oförklarad varians genom att specificera specifika faktorer formulerades. Denna bifaktoriella modell användes sedan för att diskriminera mellan olika grupper från ett representativt urval personer som vid undersökningstillfället år 1995 var mellan 19–26 år. Resultaten visade på skillnader mellan olika grupper både i generell psykisk ohälsa och i de specifika faktorerna, en positiv faktor och en självförtroendefaktor. Detta stöder antagandet att GHQ-12 ger ett generellt mått på psykisk ohälsa samtidigt som man med mer avancerade statistiska metoder gör det möjligt att få fram mer differentierad information. Studie 2 är en undersökning av olika kausala samband mellan lättare psykisk ohälsa och arbetsrelaterat socialt stöd där GHQ-12 används som ett generellt mått på lättare psykisk ohälsa. Det normala sambandet, dvs. att mer socialt stöd ger bättre psykisk hälsa, det reverserade sambandet, dvs. att mer psykisk ohälsa ger mindre socialt stöd och det reciproka sambandet, dvs. att socialt stöd och psykisk hälsa/ohälsa påverkar varandra ömsesidigt testades genom användandet av cross lagged analyser över tre tidpunkter. Resultaten bekräftade både det normala orsakssambandet och det reverserade orsakssambandet men mellan olika tidpunkter. Mer arbetsrelaterat socialt stöd vid tidpunkt 1 visade på bättre psykisk hälsa vid tidpunkt 2. Omvänt visade mer psykisk ohälsa vid tidpunkt 2 på mindre socialt stöd vid tidpunkt 3. Något ömsesidigt samband påvisades inte. Denna tidsförskjutning mellan olika effekter kan tolkas som att det pågår två parallella processer i organisationen som ger utslag vid olika tidpunkter. Den kan även tolkas som att det föreligger någon form av cirkulär process av ömsesidig påverkan som manifesterar sig på olika sätt vid olika tidpunkter. I diskussionsdelen behandlas tre forskningsmetodologiska aspekter, nämligen 1) användningen av frågeformulär, 2) antaganden om kausalitet och 3) tidsaspekten i samband med studier av förändring. Dessa tre aspekter relateras också till praktiken; exempelvis är praktiken beroende av att de mätinstrument som används i systematiskt arbetsmiljöarbete håller god kvalitet, vilket forskningen har till uppgift att bistå med. Betydelsen av hälsa och socialt stöd i arbetssammanhang får inte underskattas, varken som positiva och negativa faktorer. Forskningen kan här bistå praktiken med både metoder och reliabla och valida mätinstrument så att man ute i verksamheterna kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på ett konstruktivt och utvecklande sätt för alla parter.