Leva med stroke - lära av erfarenheter

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling handlar om hur personer, som insjuknat i stroke, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att leva med stroke och hur de lär sig hantera sin livssituation. Kunskaper om läroprocesser i en livsomställning, som insjuknande i stroke innebär, är betydelsefulla för att kunna förstå, möta och stödja människor i sådana situationer. Under de senaste årtiondena har det vuxit fram ett intresse för upplevelser och erfarenheter av att leva med sjukdom och ohälsa. En betydelsefull anledning till detta har varit att det skett en ökning av andelen personer med ohälsa och livslånga sjukdomar i västvärlden. Livslånga sjukdomar kräver ofta insatser på flera plan och ibland livsstilsförändringar. Detta kräver en ökad förståelse för patienten som person. Stroke (eller slaganfall) är det vedertagna samlingnamnet på blödningar eller proppar i hjärnans kärl. Insjuknandet vid stroke sker akut och kan variera alltifrån förvirring till mer påtagliga bortfallssymtom av funktioner som styrs av hjärnan t ex förlamningstillstånd, synförlust, svårighet att tala och förstå eller medvetslöshet. Symtombilden är beroende av skadans omfattning och lokalisation. Stroke tillhör en av de mest kostnadskrävande sjukdomstillstånden idag med en kostnad på ca 10 miljarder kronor årligen i Sverige. Cirka 35 000 personer drabbas årligen i Sverige varav 25 000 av förstagångsstroke. Omkring hälften av dem som insjuknar är över 75 år. Även om stroke kan inträffa i alla åldrar är det i huvudsak ett åldersrelaterat sjukdomstillstånd. Stroke är vår tredje vanligaste dödsorsak, där förekomsten av stroke ökar dels på grund av längre livslängd, som gör att fler hinner få stroke under sin livstid, dels på grund av en ökad överlevnad hos dem som drabbas, vilket får till följd att fler hamnar i riskzonen för återinsjuknande. Syftet med föreliggande studie var att analysera och tolka intervjupersoners berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av livet med stroke och hur de lärt sig leva med stroke. Med hjälp av beskrivningar av människors upplevelser och erfarenheter kan förutsättningar skapas för att fördjupa kunskapen om hur människor lär sig leva med stroke. Härigenom kan en bättre förståelse erhållas för vad det innebär att leva med stroke och därmed ökar förutsättningarna för att en god och individualiserad omvårdnad kan ges. Undersökningsgruppen utgjordes av 19 personer, tretton kvinnor och sex män. Intervjupersonerna intervjuades efter utskrivningen från akutsjukvården, ett år efter insjuknandet samt tre år efter insjuknandet. Resultatet av den kvalitativa analysen av samtliga intervjuer visade att i livet med stroke var det sig mycket betydelsefullt att i möjligaste mån få bibehålla sin identitet, sin integritet och sitt självbestämmande. Möjligheten till detta förstärktes genom känslan av att uppleva sig som ett subjekt på samma sätt som känslan av objektifiering försvårade möjligheten till bevarande av identitet, integritet och självbestämmande. Att uppleva sig som subjekt kunde vara att känna sig sedd, att ha en speciell relation med personalen, att kunna klara av något, att känna sig ihågkommen och känna gemenskap. Uppleva sig som objekt kunde vara att känna sig kränkt, att inte förstå aktiviteterna i vården samt att inte kunna påverka en rutiniserad vård. Socialt stöd och gemenskap, intressen samt mål och förhoppningar och en positiv egen inställning utgjorde resurser i livet med stroke medan beroende, otrygghet, ensamhet och negativ egen inställning utgjorde begränsningar. Sätten att hantera den livsomställning som insjuknandet i stroke innebar varierade men präglades i stor omfattning av anpassning. Betydelsefullt för hur informanterna upplevde det förändrade livet med stroke var huruvida jämförelser gjordes med livet före stroke eller när det varit som sämst under sjukdomstiden.