Lärande under samma hatt mästarens, gesällens och lärlingens bekantgörandelära och lärandelära i aktion

Sammanfattning: Vår tids yrkesutbildning har sin grund i den förändrade utbildningssituation som uppstod i och med skråväsendets upphörande. En utredning kom 1912 med förslag som ledde till utbildningsreformer 1918, 1921 och 1941 vilka bland annat innebar att yrkesskolor inrättades och tekniska elementarskolor omorganiserades till tekniska fackskolor. Dessa reformer kom sedan att utgöra yrkesutbildningssystemet fram till 1971-års gymnasieskola. I den gymnasieskolan fanns vissa begränsade inslag kvar av lärlingsutbildning. Även senare reformer under 1980- och 1990-talet har hållit dörren på glänt för lärlingsutbildning. Sålunda finns det i den nuvarande gymnasieskolan vissa möjligheter inom det individuella programmet att kombinera yrkesutbildning med viss anställning på företag. Med tiden har sådana lösningar emellertid allt oftare fått karaktären av att vara till för dem som av olika anledningar inte finner sig tillrätta inom det övriga utbudet i gymnasieskolan. Den typen av lärlingsutbildningar har dock inte särskilt tydliga samband med lärandegången inom skråväsendet. Samtidigt finns det dock planer på att de närmaste åren införa lärlingsutbildningar på bred front inom gymnasieskolan. Den forskning som finns om lärlingsutbildning är av översiktskaraktär och inriktad mestadels på ekonomiska- eller samhällspolitiska frågor. Lärandeprocessen i sig har dock inte varit föremål för några genomgripande studier i Sverige. Internationellt finns en del arbeten, som oftast behandlat den kulturella miljön där lärlingskapet utövas, men påtagligt är att även dessa arbeten endast har ytliga empiriska studier av lärandet. Syftet med denna avhandling är att försöka beskriva, förstå och i viss mån förklara hur lärandet går till i lärandesituationer där mästare, gesäller och lärlingar agerar. För de empiriska studierna har en kontext valts där hattar tillverkas. Den ontologiska och epistemologiska grunden för avhandlingen finns i modern vetenskaplig realism. En naturalistisk multimetodisk ansats präglar genomförandet och analyserna, där både kvantitativa och kvalitativa data hanteras. Avhandlingen fångar substansen i lärandesituationer där mästare, gesäller och lärlingar agerar. Följande generella teoretiska begrepp utvecklas: Lärandelära, bekantgörandelära, kontrast, balans, mêtis och teoretisk konstruktion. Delvis i motsats till tidigare forskning visar avhandlingen på komplexiteten i det lärande, som sker i lärandesituationerna. Resultaten presenteras i text, figurer, fotografier och i videosekvenser infogade i en till avhandlingen bifogad CD-skiva. En lärandeteori utvecklas där de generella teoretiska begreppen relateras till varandra och kan användas för att beskriva, förstå och delvis förklara det lärande som sker. Paralleller dras till att detta lärande i grunden inte är väsensskilt från det lärande, som sker i en forskarutbildning. I resultatdiskussionen görs anknytningar till dagens skolundervisning och yrkesutbildning och förslag ges till fortsatt forskning.