Prevention of beta-cell dysfunction via targeting novel GPCRs in pancreatic islets

Detta är en avhandling från Department of Clinical Sciences, Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Diabetes är en världssjukdom – om 50 år räknar det internationella diabetesförbundet med att en tiondel av världens befolkning har någon form av diabetes. Diabetes innebär att kroppen inte kan ta hand om allt socker som man äter. Detta medför att sockerhalten i blodet blir för högt. Högt blodsocker gör att kroppens celler arbetar konstant, och om blodsockret är för högt under en längre tid förstörs kroppens celler och andra följdsjukdomar kan uppstå, som hjärt/kärl-, ögon-, njur- och nervsjukdomar. De celler som producerar hormonet insulin finns i bukspottskörtel och kallas för beta-celler. Insulin produceras efter en måltid och signalerar till kroppens muskel-, fett- och leverceller att ta upp och använda sockret i blodet. I min forskning har jag kunnat påvisa att östrogen har en skyddande förmåga för dessa celler samt att det får insulinproduktionen att öka. Östrogen är ett i huvudsak kvinnligt hormon men finns hos både kvinnor och män. Östrogen fungerar som ett signalhormon i kroppen och aktiverar sina receptorer, s.k. signalmottagare. I kroppens celler finns det två typer av östrogenreceptorer, yttre och kärnreceptorer. Den yttre receptorn jag studerat i både möss och människor kallas för GPER och skiljer sig från kärnreceptorerna. Fäster sig för mycket östrogen på kärnreceptorerna har östrogen negativa egenskaper, såsom att bröstcancerceller kan uppstå. När endast GPER signalerar har dock östrogenet positiva egenskaper. Detta har jag kunnat studera med hjälp av ett läkemedel kallat G-1, som gör att endast GPER är aktiverad. G-1:s effekt på bukspottskörtelns celler från möss och människor är att insulinproduktionen ökar samt att glukagonproduktionen minskar (glukagon motverkar insulinets effekt). Dessutom överlevde tre gånger fler celler som behandlats med G-1 när cellerna utsattes för dödliga faktorer. Utöver dessa studier har jag påvisat alpha-1 antitrypsins, AAT:s, goda effekter på beta-celler. AAT är ett protein som förhindrar att signalen når den inflammatoriska receptorn PAR-2. Denna blir då inaktiverad, vilket leder till att fler celler överlever vid inflammation. Högt blodsocker under lång tid bidrar till ökad inflammation som förstör beta-cellerna och vid minskad inflammation kan beta-cellerna alltså överleva längre. Resultatet från min forskning kan leda till att det kan tillverkas bättre läkemedel mot diabetes framförallt för kvinnor men även för män. Under en kvinnas liv förändras östrogennivån och diabetes kan därmed uppstå – G-1 och AAT-liknande läkemedel kan därför i framtiden användas tillsammans med dagens befintliga läkemedel för att behandla typ 1 och 2-diabetes.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.