Verb-erst-Deklarativsätze. Grammatik und Pragmatik

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling i tysk språkvetenskap behandlar en särskild typ av meningar i dagens tyska: påståendesatser med det finita verbet i början. Denna typ har hittills knappast uppmärksammats av forskningen; en av anledningarna till detta är att den oftast förekommer i talat språk. Den vanliga ordföljdsregeln i tyskan är att verbet står på andra plats i huvudsatsen, på sista plats i bisatsen; jfr t.ex. 'Hans GEHT nach Hause.' (= 'Hans går hem.') med 'Er fragt, ob Hans nach Hause GEHT.' (= 'Han frågar om Hans går hem.'). Placeringen av verbet på första plats är normalt förbehållen speciella typer av satser som t.ex. fråge- och uppmaningssatser, t.ex.: 'Geht Hans nach Hause?' (= 'Går Hans hem?') eller 'Geh nach Hause!' (= 'Gå hem!'). I avhandlingen behandlas olika typer av meningar som avviker från detta standardschema i tyskan i och med att verbet står först i påståendesatsen. Även äldre språkskeden och de övriga germanska språken tas upp i översiktlig form. Genomgången visar att påståendesatser med verbet på första plats inte är någon ovanlighet inom det germanska språkområdet, även om denna ordföljd inte kan betraktas som normalfallet. Vad gäller dagens tyska kan man urskilja fem olika typer av påståendesatser med verbet först. Dessa typer används i olika språkliga sammanhang. En viktig typ är satser som används i muntliga, berättande kontexter. Alla verbtyper som kan uttrycka ett skeende kan förekomma här. Ett exempel: 'Kommt ein Mann in die Kneipe.' (ordagrant: 'Kommer en man in på krogen.'). Denna typ kan ibland förekomma i svenskan också, t.ex. i följande belägg: 'Kom så den stund då Esping fick gripa till håven och taga upp kollekten' (Fritiof Nilsson Piraten). En annan typ är satser som förekommer där det handlar om en uppräkning av något slag; i dessa används verben 'bleiben' (= 'återstå', 'kvarstå'), 'hinzukommen' (= 'tillkomma') eller 'folgen' (= 'följa'). Ett exempel: 'Bleibt eine letzte Frage.' (= 'Återstår en sista fråga.'). Som man kan se i den svenska översättningen finns denna typ även i svenskan. Den tredje typen förekommer endast med modalverben sollen' (= skola') eller 'mögen' (= 'må'), som uttrycker en sorts nödvändighet eller möjlighet. Ett exempel: 'Sollen sie nach Italien fahren. Das ist mir egal.' (ordagrant: 'Skall de resa till Italien. Jag bryr mig inte.'). Typen verkar inte existera i svenskan. Med den fjärde typen uttrycks ett slags innehållslig motivering till ett påstående som man gjort i meningen innan; här är det obligatoriskt att använda partikeln 'doch'. Exempel: 'Er konnte die Adresse nicht finden. War er doch noch nie Lund gewesen.' (ordagrant: 'Han kunde inte hitta adressen. Hade han ännu aldrig varit i Lund.'). Typen finns inte i svenskan. Den sista typen används som utrop när talaren vill uttrycka sin förvåning över någonting. Exempel: 'Bist du blöd!' (ordagrant: 'Är du dum!'). Inte heller denna typ verkar finnas i svenskan. Påståendesatsen med verbet först integreras i denna avhandling i en modern grammatisk teori ­ som ligger inom ramen för generativ syntax ­ samt i en informationsstrukturell teori där begreppsparet 'topik'-'kommentar' är centralt.