Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan : En enkät- och klassrumsstudie

Sammanfattning: Studiens övergripande syfte var att undersöka matematikutbildningen och matematikämnets roll i samband med stadiebytet från grund- till gymnasieskolan. Studien styrdes av två forskningsfrågor gällande den bild eleverna ger av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram samt vad som karaktäriserar matematikutbildningen i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1. Den första frågan besvarades via en skriftlig enkät till samtliga elever i årskurs 9 i en större kommun och den andra frågan utifrån videoinspelade lektionsobservationer i båda skolstadierna, kompletterat med elevintervjuer. Resultatet visar att faktorer som goda valmöjligheter för framtiden och möjlighet till ett bra arbete var viktiga för programvalet. Cirka 36 % av eleverna angav att matematikämnet inte hade påverkat programvalet, medan 35 % ansåg sig ha påverkats och då oftast i positiv bemärkelse, dock med tydliga skillnader mellan olika program. I jämförelsen av årskurs 9 och årskurs 1 användes begrepp från Bernsteins teori om pedagogisk diskurs samt den antropologiska teorin om det didaktiska. Analysen pekade på stora likheter mellan de båda skolstadierna när det gäller lektionernas struktur och elevernas frihet att välja uppgifter att arbeta med, vilket kan ha bidragit till att stadiebytet inte upplevdes som särskilt dramatiskt. En uttalad skillnad var fler och längre gemensamma genomgångar och ett högre studietempo i gymnasiet. Studien lyfter fram olika aspekter av och kopplingar mellan elevernas gymnasieval och matematikutbildningens karaktär, som bör ha betydelse för såväl studievägledning som för organisation och planering av undervisning. Den osynliga pedagogik som observerades beträffande kunskapskriterier och uppgiftsval är något som behöver synliggöras i den aktuella debatten om skolans matematikutbildning.