En studie om interprofessionellt lärande i teamarbete : Fallet med en 'best practice´ för tvångsvård

Sammanfattning: Det interprofessionella lärandet, IPL, i team har blivit ett populärt medel för att öka samarbete och kvalité i den sociala sektorn och hälso- och sjukvård. En alltmer specialiserad och fragmentiserad vård, som ofta genomförs i team, har lett till stor spridning av interprofessionell utbildning, IPE. Studerande och/eller medlemmar från olika professioner lär sig därmed, med, från och om varandra. Sådant lärande antas ske vid utbyte av och reflektion över varandras olika erfarenheter, perspektiv och kunskaper, d.v.s. professionella skillnader, och leda till förbättrad effektivitet och kvalitet i vården.Inom hälso- och sjukvårdsområdet har man dock bara i mindre skala undersökt vad IPL i etablerade team innebär och hur professionella skillnader påverkar lärandet. Denna licentiatuppsats hade som övergripande syfte att bidra med ökad kunskap inom detta område. Här studerades ett arbete, med kliniska riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård, som skulle genomföras av ett interprofessionellt team. Huvudfrågan var hur teamet arbetade med riktlinjerna och hur professionella skillnader kom till uttryck och gav implikationer för IPL. Licentiatuppsatsen är en fallstudie. Undersökningen baseras dels på material (mötesprotokoll, mejlkommunikation, dokument och mediarapporter) från teamets tre-åriga arbete, dels nio intervjuer och en observation av seminariet där teammedlemmar presenterade de färdiga riktlinjerna. Studie 1 syftade till att undersöka hur teamet hanterade en kontrovers och hur de strategier som användes gav konsekvenser för interprofessionellt lärande. Studie 2 syftade till att studera hur teamet granskade kön/genus i arbetet med riktlinjerna och vilka implikationer det blev för riktlinjerna och för interprofessionellt lärande. Fokus här är därmed på ett lärande i ett "färdigt" team. Resultaten i studierna baseras på fallbeskrivning och narrativ analys. Fynden i studierna tolkades huvudsakligen utifrån sociokulturell teori och idéer och insikter från kontroversstudier (studie 1) och det genusvetenskapliga fältet (studie 2).Resultatet i studie 1 visade att kontroversen hanterades främst genom en kompromiss. Resultatet visar också hur lärandestrategier nyttjades vid användning av texter. Lärandet utmanades dock när maktstrategier användes genom hävdande av auktoritet snarare än utforskande av kunskapsläget.Resultatet i studie 2 visade hur kön/genus aktualiserades i en diskussion om könsskillnader i användning av tvångsbälten. I diskussionen användes professionsspecifika erfarenheter och kunskaper om kön/genus, vilket kan antas främjade IPL. Teamets lärande om komplexiteten kring kön/genus resulterade i riktlinjer som betonar makt och med fokus på den individuella patienten. Därmed ledde teamets analys och lärande relaterat till kön/genus paradoxalt till könsneutrala riktlinjer. Slutsatsen är att studierna, på olika sätt, visade förekomst av IPL och hur detta påverkades både positivt och negativt av professionella skillnader.