Finnish mathematics curriculum materials and teachers’ interaction with them in two cultural-educational contexts

Sammanfattning:  Tidigare forskning har visat att lärare är centrala aktörer i undervisning men också läromedlens stora betydelse för undervisningen och lärande har lyfts fram. Dock har mycket av forskningen kring läromedel och dess betydelse för undervisning och lärande gjorts i USA och endast ett fåtal studier har genomförts i Europa och Norden. Det finns dessutom väldigt få tvärkulturella läromedelsstudier, speciellt sådana som undersöker hur ett läromedel används i ett annat kulturellt sammanhang än där det har skapats. Denna avhandling är ett försök att fylla det tomrummet. Föreliggande studie syftar således till att bidra till kunskap om finska läromedel i matematik och lärarnas interaktion med ett ursprungligen finskt läromedel i två skilda kultur-pedagogiska sammanhang: det finska sammanhanget där läromedlet har utvecklats, och i ett nytt sammanhang, det svenska där det finska materialet har tagits i bruk. Jag undersöker därmed de mest använda finska lärarhandledningarna i matematik (klass 1–6) och hur fyra finska och fyra svenska lärare interagerar med dem. I sin helhet återfinns studien inom det kvalitativa tolkande forskningsparadigmet och dess teoretiska hemvist är det sociokulturella perspektivet där interaktionen mellan en lärare och läromedel är central. Avhandlingen är en fortsättning på min licentiatuppsats och består av fem artiklar, varav de tre första är dokumentanalyser och de två senare är fallstudier. Den första delen av avhandlingen undersöker, genom olika typer av innehållsanalyser, egenskaper hos finska läromedel i matematik. Resultaten avslöjar stora likheter mellan de finska lärarhandledningarna i matematik vad gäller dess innehåll, form och typ av kommunikation. Resultaten visar vidare att det finns tre normer dolda i lärarhandledningarnas konstruerade matematiklektioner, vilka tillsammans återspeglar matematikundervisning som en helklassaktivitet. Tidigare forskning har dessutom visat att dessa normer även är tydligt synliga i den finska pedagogiska kontexten. Sammantaget indikerar läromedelsstudierna vissa kulturella spår i texten som finns i de finska läromedlen vilka verkar följa ett kulturellt manus. Detta manus återspeglar de underliggande finska kulturella traditionerna och utbildningsprioriteringarna, både vad gäller innehållets enhetlighet och de bakomliggande åsikterna om undervisning och lärande. Den andra delen av avhandlingen utforskar genom fallstudier finländska och svenska lärares interaktion med läromedel som härstammar från Finland. Resultaten avslöjar mycket olika tillvägagångssätt vad gäller planering av matematiklektioner, där de finska lärarna planerar för hela lektioner medan de svenska lärarna planerar för en kort föreläsning, genomgång. Resultaten visar vidare även betydande skillnader på vad finska och svenska lärare väljer att använda från lärarhandledningarna och hur de organiserar och strukturerar sina matematiklektioner. Dessa fallstudier indikerar väldigt olika normer beträffande planering och genomförande av matematikundervisning och därmed också olika interaktion med läromedlet. De finska lärarnas interaktion återspeglar således kulturella normer och rutiner som är i linje med både det finska läromedlet och dess utbildningspraxis. Medan de svenska lärarnas interaktion återspeglar de klassrumsrutiner och normer som är i linje med den svenska utbildningspraxisen, och inte med de normer som återfinns i de finska läromedlen. Det är rimligt att överväga att det kan vara möjligt eller till och med givande att använda ett finskt läromedel i det svenska sammanhanget, eftersom både miljöerna och utbildningskulturerna tycks vara ganska lika. Emellertid har denna studie visat att det inte är så uppenbart och att det finns vissa hinder. Att importera läromedel från andra utbildningskulturella sammanhang för att skapa nya rutiner och normer kräver djupgående och eftertänksamma justeringar i förhållande till det nya sammanhanget; förutom justeringar av läromedlet i sig krävs också kompetensutveckling i hur man använder och modifierar materialet. Avhandlingen bidrar till det internationella forskningsfältet om läromedel i matematik och lärarnas användning av dem. Den har också relevans för läromedelsförlag och författare, skolhuvudmän och lärare samt lärarutbildare.