Stress hos höns : Effekter av domesticaring och tidig stress på beteende och välfärd

Sammanfattning: I denna avhandling presenteras resultat från fyra studier där alla har effekter av stress hos höns som gemensam nämnare. Vi har främst tittat på hur stress tidigt i livet påverkar beteendet och mängden stresshormoner i blodet på kort och lång sikt, men även hur den tidiga stressen kan påverka avkomman. I två av studierna undersöks också effekterna av domesticering.Domesticeringen, processen där vi avlat djur på tamhet och andra önskvärda anlag, har anpassat djuren till våra mänskliga förhållanden. Förfadern till alla våra domesticerade raser, det Röda djungelhönset, finns fortfarande kvar i vida populationer i Sydostasien där de lever i skogar. Detta är en stor fördel då man vill studera domesticeringsprocessen och vilka förändringar som uppkommit, eftersom man kan göra studier mellan raser och sedan direkt jämföra skillnader och likheter. Domesticeringen av höns inleddes för ca 8000 år sedan. Man tror att högre tolerans mot stress kan vara en bidragande faktor i domesticeringsprocessen eftersom tamhönsen har fått anpassa sig till miljöer och förhållanden som egentligen är kan betraktas som onaturliga för en höna, till exempel mycket stora flockar, trånga utrymmen och inomhusvistelse.Ägg och kyckling är viktiga livsmedel i stora delar av världen och bara i Sverige kläcks många miljoner höns till kött- och äggproduktion varje år. På kläckerier utsätts kycklingar för en rad av potentiellt stressande situationer och behandlingar och man har varit osäker på om detta påverkar kycklingarna negativt. Forskning visar att stress tidigt i livet kan störa utvecklingen av bl.a. hjärnan och stressystemet, som kontrollerar utsöndringen av stresshormoner. Negativa erfarenheter tidigt i livet kan ge upphov till bl.a. beteendestörningar, sänkt immunförsvar och påverka kognitiva beteenden på senare i livet. Det innebär att det kan vara mer allvarligt att utsättas för stress när man är liten jämfört med när man är äldre. Vid stress ökar mängden stresshormoner i blodet. Detta leder till att beteendet förändras och vissa kroppsfunktioner minskar i aktivitet för att energin istället behövs i musklerna. Kroppen förbereder sig på att försvara sig mot det potentiella hotet genom kamp eller flykt. Genom att ta blodprov kan man mäta mängden stresshormoner.I ett projekt undersöktes välfärd hos nykläckta kycklingar och huruvida hanteringen på kläckerier kan bidra till fysiologiska och beteendemässiga förändringar hos djuren. Vidare har vi undersökt hur stressystemet utvecklas tidigt i livet, om det finns skillnader i hur Röda djungelhöns och domesticerade värphöns reagerar. Vi har också undersökt om stress vid olika åldrar under kycklingstadie och pubertet kan ge effekter i vuxen ålder och slutligen har vi undersökt hur akut stress hos vuxna djur påverkar beteende och en rad olika hormoner.Resultaten visar att kycklingstadiet och puberteten kan anses som stresskänsliga perioder och ge upphov till kort- och långsiktiga effekter på beteende, genexpression och stressfysiologi. Även avkomman kan i vissa avseenden påverkas. Vi har också kunnat bekräfta att kycklingar har en fullt fungerande stressrespons redan från dag ett efter kläckning. De potentiellt stressande upplevelserna på kläckerier har en påverkan på hur vissa gener kopplade till stress uttrycks i hjärnan. Hanar i vuxen ålder verkar påverkas mer av den tidiga hanteringen än vad honor gör. Vidare visar vi att domesticeringen har påverkat hur höns reagerar på stress både tidigt i livet och i vuxen ålder.