Vattenfysikalisk-kemiska och bottenfaunaförhållanden i ett norrländskt vattendrag påverkat av utsläpp från sulfidmalmbrytning och anrikning

Sammanfattning: Gruvbrytnings- och anrikningsverksamheten av komplexa zink-och kopparsulfidmalmer orsakar på flera håll i Västerbottens län vattenföroreningsproblem. För att studera effekterna av utsläppen i recipienten, har undersökningar och utvärderingar gjorts av de fysikalisk-kemiska och biologiska förhållandena i Vormbäcken 1971 - 1975.Vattenmiljön förändras främst genom utsläppen av svavel, kalcium och tungmetaller. Förutom haltförhöjningarna av ett antal enskilda ämnen sker också en försurning som tydligast märks i de nedre delarna av bäcksystemet. pH-sänkfiingen är. störst under sommaren och hösten, då också metallhalterna är som högst. Flera av de fysikalisk-kemiska parametrarna är nära korrelerade. Mest tydligt är det positiva sambandet mellan konduktivitet och sulfat. Men även grumlighet, järn och färg samt i viss mån pH är på olika sätt relaterade till varandra. Detta betyder att ur översiktlig vattenkvalitetsbedömning ett överflöd av information finns i det omfattande materialet av mätdata. Inom ramen för det nuvarande kontrollprogrammet skulle därför ett noggrannare urval av parametrar och provtagningstidpunkter ge en betydligt bättre bild av de fysikalisk-kemiska effekterna.Bottenfaunan i bäckens forsar, som undersökts med en enkel håvmetodik, är kvalitativt förändrad i hela recipienten. De känsligaste evertebratgrupperna är musslor, dagsländor och bäcksländor. Av basresultaten framgår att antalet taxa både totalt och för dag-, bäck- och nattsländor hopslaget har mindre spridning och osäkerhet jämfört med totalindividtal och individtal för enskildataxa. Antalet taxa följer också de förändrade fysikalisk-kemiska förhållandena bättre än ett ofta använt diversitetsindex, Shannonindexet. Antalet bottenfaunataxa är i recipienten lägst under sommaren och hösten.Förändringarna av antalet bottenfaunataxa och Shannonindexen är tydligast relaterade till de ospecifika parametrarna färg, konduktivitet, pH och grumlighet. Det minskade antalet fors-faunataxa hänger också samman med minskningen av primärproduktionen i form av påväxtalger och mossor.Utifrån dessa resultat föreslås vissa förändringar av kontrollprogrammet. Som nödvändigt komplement till detta bör bottenfalanaundersökningar läggas in varje år under senhösten. Detta som indikator på de biologiska förändringar som gruv-utsläppen ger, och som hjälp att utforma reningsåtgärder som ger avsevärt mindre påverkan på Vormbäckens ekosystem.