Between Communication and Community. EU Constitution Making, a European Public Sphere and the (Un-)Likelihood of Transnational Debate

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Behövs en gemensam offentlig sfär i Europa för att EU:s beslutsprocess ska kunna anses vara demokratiskt legitim – och hur skulle en sådan europeisk offentlig sfär kunna se ut? Mot bakgrunden av debatten om EU:s demokratiska underskott undersöker denna studie vilken roll dagstidningar spelar i skapandet av transnationella debattarenor. Specifikt undersöker studien om en starkt utpräglad samhörighetskänsla bland européerna är en förutsättining för en transnationell debatt, eller om en sådan debatt snarare förutsätter en viss syn hos centrala aktörer (i vårt fall dagstidningar) angående var demokrati i Europa ska vara förankrad: leder en mer postnationell syn på demokrati till en mer aktiv roll i skapandet av transnationella debattarenor? Frågan om den offentliga sfärens identitära förutsättningar har hittills inte besvarats tillräckligt. Försöket att fånga dessa i en slags inklusiv ”lättidentitet” skiljer inte tillräckligt tydligt mellan en prepolitisk kollektiv identitet och själva erkännandet av berörda parter i en demokratisk debatt. Även i detta perspektiv måste någon samhörighetskänsla komma före den demokratiska debatten. Å andra sidan tyder John Deweys pragmatism på att identitetsbegreppet kan undvikas: det är inte någon form av samhörighetskänsla som är förutsättning för politisk kommunikation, utan snarare människors känsla av att vara kollektivt berörda av existerande politiska problem. I och med att berördhet är socialt konstruerad blir dagstidningar ett relevant studieobjekt: dagstidningar har olika syn på hur den Europeiska Union bör se, var demokrati ska vara förankrad och hur politiska problem ska lösas på europeisk nivå. Som följd av detta ramger de debatter om EU-frågor på olika sätt. Konservativa tidningar har en tendens att lyfta fram EU-politikens konsekvenser för nationalstaten och dess självständighet, medan liberala och socialistiska tidningar tenderar att lyfta fram demokratiska och medborgarliga aspekter. Den empiriska analysen visar ett tydligt samband mellan tidningars syn på EU och deras sätt att ramge debatten om EU:s konstitutionalisering. Samtidigt visar analysen att transnationell debatt förekommer såväl i de konservativa som i de utvalda liberala och socialistiska tidningarna i Sverige och Tyskland. Däremot har de konservativa tidningar en stark tendens att kritisera förespråkarna av konstitutionaliseringsprocessen, medan de liberala och socialistiska tidningarna snarare väljer att kritisera de aktörer som tycks ha orsakat processens misslyckande. Om det faktiskt går att påstå att det inte finns någon europeisk kollektiv identitet, så tyder studien på att transnationell debatt och en transnationell offentlig sfär trots allt är möjlig: även konservativa dagstidningar med ett starkt mellanstatligt syn på integrationsprocessen spelar en aktiv roll i skapandet av transnationella debattarenor.