Systemförvaltningsmodeller

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Begreppet systemförvaltning började användas i början på 1970-talet. Ämnet har betydelse ur flera perspektiv. Systemförvaltningskostnaderna är som regel betydligt större än systemutvecklingskostnaderna, vilket kan veri¬fieras med flera undersökningar gjorda i olika länder och under en tidsperiod omfattande ett par decennier. Det vetenskapliga intresset för systemförvaltning har däremot varit sparsamt till skillnad för intresset för systemut¬veckling. Problemområdet för detta arbete är systemförvaltning med betoning på systemförvaltningsmodeller. De gene¬rella problemen med systemförvaltning har kartlagds i flera omfattande undersökningar. Däremot så finns det begränsade kunskaper av effekterna av att använda systemförvaltningsmodeller, trots att man investerar en hel del i olika organisationer för att utveckla och implementera systemförvaltningsmodeller. En systemförvalt¬ningsmodell är en idealiserad bild av hur man rekommenderar att bedriva systemförvaltningsarbetet. Problem¬ställningarna i denna forskningsstudie har konkretiserats till tre frågeställningar; 1) vilka är de huvudsakliga egenskaperna hos systemförvaltningsmodellerna, 2) på vilket sätt bidrar systemförvaltningsmodellerna till an¬givna syften och 3) på vilka sätt bidrar systemförvaltningsmodellerna till att lösa upplevda problem i system¬förvaltningsarbetet? Angreppssätett har varit att studera tio olika systemförvaltningsmodeller från tio olika stora organisationer i Sverige, samt två internationella standarder. Analysen av materialet har gjorts utifrån ett ramverk som jag skapat, vilket innehåller elva olika egenskapsområden. Resultatet redovisar först de huvudsakliga egenskaperna hos de studerade systemförvaltningsmodellerna, vilket främst pekar på en ökad specialisering och detaljering av systemförvaltningsmodellerna. För det andra visar det sig att systemförvaltningsmodellerna bidrar, i bästa fall, till ungefär hälften av de definierade syften. För det tredje visar det sig, att systemförvaltningsmodellerna bidrar med att lösa enbart en trededel av kända problem med systemförvaltningsarbetet. Det finns således ett relativt stort utrymme till förbättringar inom detta område.