The sole trader's assets and liabilities - a tax law study on the importance of accounting to the demarcation of business activity

Sammanfattning: Sverige är ett utpräglat småföretagarland och mätt i antal bedrivs en klart övervägande del av företagen som enskild näringsverksamhet. Till skillnad från aktiebolag och andra juridiska personer, som hänför alla inkomster till inkomstslaget näringsverksamhet, ska inkomster eller utgifter för fysiska personer hänföras till endera av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Avhandlingens huvudsyfte är att systematiskt undersöka den skatterättsliga regleringen av avgränsningen av vilka tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten för den enskilde näringsidkaren. Genom systematiseringen kan identifieras om det inom ramen för gällande rätt finns en eller flera övergripande principer för hur avgränsningsproblematiken är löst för olika tillgångar och skulder. I Sverige föreligger ett rättsligt samband mellan bokföringen och den skatterättsliga inkomstberäkningen. Särskilt intresse ägnas i avhandlingen åt bokföringens betydelse för den skatterättsliga avgränsningen. Även om det i denna del inte föreligger något rättsligt samband kan det föreligga ett praktiskt samband, dvs. en samordning mellan de bokföringsmässiga och skatterättsliga regleringarna. Avhandlingens kärna är avgränsningsproblematiken vad gäller tillgångar och skulder. Såväl antalet frågeställningar som materian är omfattande. Avgränsningen har skett främst utifrån vilka områden som tas upp i de särskilda avgränsningsreglerna för tillgångar (fordringar och liknande tillgångar, Materiella tillgångar av karaktären lös egendom, andelar i kooperativa föreningar och terminer) och skulder. I min undersökning har jag identifierat två huvudprinciper som avgränsningen av den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder sker utifrån, tillgångens användning och nytta för företaget respektive den bakomliggande transaktionen. Den sistnämnda avgränsningsregeln innehåller två parametrar. För det första ska den post varur fordran emanerar räknas till näringsverksamhetssfären. För det andra ska ersättningen vid exempelvis en avyttring av den bakomliggande tillgången beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Någon enstaka post faller utanför systematiken. Avgränsningen i dessa fall görs utifrån den enskilda tillgångens karaktär Popular Abstract in Swedish På skatteområdet förekommer många olika avgränsningsproblem såsom avgränsningen av olika inkomstslag eller poster inom ramen för respektive inkomstslag. Vidare talas i Sverige om det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen. Det råder både osäkerhet kring och delade meningar om hur långt detta samband sträcker sig. Är det avgörande för beskattningen om tillgångarna i bokföringen klassificeras som inventarier eller lager? Fordringar på kunder kan i bokföringen klassificeras som kundfordran eller övrig fordran, hur påverkar detta beskattningen? Även om bokföringen inte styr kan den vara ett bevismedel eller på annat sätt påverka den skatterättsliga bedömningen när företagens rörelse kapital ska bestämmas. En ytterligare dimension i avgränsnings- och klassificeringsproblematiken är vilken betydelse bokföringen har för den skatterättsliga avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten. Dessa företagsbeskattningens kärnfrågor diskuteras i denna avhandling och tillämpas på den enskilde näringsidkaren. Frågorna som behandlas är inte sällan generella och en bestämning av företagens rörelsekapital berör även aktiebolag och andra företag som är skattskyldiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatterättslig rättspraxis men framför allt normgivningen inom redovisningsområdet utvecklas för närvarande och kommer att väsentligt påverka företagen. Detta behandlas i avhandlingen vilket gör att diskussionerna har stort nyhetsvärde inom såväl skatte- som redovisningsområdet.