"Enligt fysiken eller enligt mig själv?" : gymnasieelever, fysiken och grundantaganden om världen

Sammanfattning: I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. Exempel på grundantaganden kan vara att det existerar en materiell värld, att det inte finns något annat än den materiella världen, att en gud existerar som kan ingripa i skeendet här på jorden, att allting som finns har eller kommer att få en naturvetenskaplig förklaring, att allt som finns har en mening, eller att naturen är överordnad oss människor. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För avhandlingens empiriska studier har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram förelevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två olika studier. I den första studien studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer, medan den andra studien bygger på observationer av elevers gruppdiskussioner. Gruppdiskussionerna utformades utifrån erfarenheterna från den första studien och utgjorde en del av en undervisningssekvens inom ramen för elevernas fysikundervisning. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. I avhandlingen lyfts tre argument fram för att en diskussion bör föras, inom ramen för fysikundervisningen, kring vilken typ av grundantaganden som fysiken bygger på samt andra typer av antaganden som människor kan göra om hur världen är beskaffad. Det första argumentet handlar om att det är svårt att förstå resonemang och modeller i fysiken om man inte känner till de grundantagande som fysiken bygger på. Det andra argumentet handlar om att grundantaganden bör ses som en del av undervisningen om naturvetenskapens natur (NOS). Resultaten visar att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta utesluter möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Det tredje argumentet handlar om elevens identitet i relation till fysiken. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges.