I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande : En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Sammanfattning: Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse.