Parskrivande och klassrumsdialog i årskurs 2 : En fallstudie av textaktiviteter när elever planerar och skriver berättelser under tre lektioner

Sammanfattning: Syftet med fallstudien är att bidra med didaktisk förståelse för relationerna mellan skrivande och andra former av kommunikation, liksom för sådana faktorer som möjliggör och/eller hindrar yngre elevers gemensamma textskapande i klassrummet. Forskningsfrågorna berör hur dialogiskt parskrivande tar form, när tre elevpar planerar och parskriver en berättelse samt hur de stödstrukturer som erbjuds fungerar för dessa elever. Elevernas samtal om texterna och textkonstruktionerna förstås i studien som beroende av de sammanhang med lärare, elever och aktiviteter i vilka de uppstår.Resultatet visar att berättelseskrivande är en komplex och mödosam process för de unga eleverna. Komplexiteten består i att hantera skrivandet utifrån att beskriva ett händelseförlopp och att samtidigt förhålla sig till sådant som att ljuda och skriva/konstruera en mening, verbalt och på digital skrivplatta. Resultatet belyser att elevernas dialoger innebär ett verbaliserande av textskapandet. Under parskrivandet synliggörs skrivprocessen såväl som berättelseskrivandets kreativa möjligheter. Elevdialogerna visar att eleverna förhandlar om – vad de ska skriva om, och hur detta ska konstrueras/transformeras skriftligt. I förhandlingarna strävar eleverna efter ömsesidighet i beslutsfattandet. Eleverna använder förutom samtal även andra semiotiska resurser, såsom sång och simultant tal, vilket visar på engagemang i textskapandet. Eleverna visar också engagemang genom att fantisera om och agera ut berättelsen muntligt på sätt som liknar barns lek, vilket leder till att den verbala berättelsen blir större än den skriftliga. Övergripande visade sig parskrivandet, inramat av lärarens instruktioner och intervenerande i skrivaktiviteterna, stötta elevernas berättelseskrivande. Eleverna stöttade varandra med sådant som att generera idéer, komma ihåg idéer, behandla berättelsens övergripande struktur samt ljudande, stavning och meningsbyggnad. Elevdialogerna visade även exempel på spänningar och motstånd och då i samtalen om innehåll och textkonstruktioner. Den slutsats som kan dras av detta är att lärare behöver ställa frågor som kan ge dem ledtrådar till hur spänningarna mellan eleverna har uppstått, för att få guidning i hur elevernas samtal och skrivande kan stöttas.