Le paragraphe oral en français L1, en suédois L1 et en français L2 : étude syntaxique, prosodique et discursive

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna studie undersöker hur talparagrafen (le paragraphe oral), såsom den definierats av Morel och Danon-Boileau 1998, struktureras och används i L1 franska, i L1 svenska och i L2 franska hos två svenska avancerade inlärare. Den undersökta korpusen består av sju informella och spontana endolingvala och exolingvala samtal. Studien är både kontrastiv och longitudinell i det avseende att de två inlärarna har spelats in både före och efter en termins vistelse i Frankrike. Efter ett kort introduktionskapitel diskuteras i kapitel 2 olika franska och svenska analysmetoder för talad diskurs och prosodi. I kapitel 3 presenteras Morel och Danon-Boileaus talparagrafsteori. Den analyserade korpusen beskrivs i kapitel 4. Analyserna av korpusen presenteras sedan i kapitlen 5 till 9. Kapitel 5 innehåller en analys av le préambule, det första av talparagrafens segment. I kapitel 6 analyseras des andra talparagrafsegmentet, le rhème, och i kapitel 7 det tredje segmentet, le postrhème. I kapitel 8 undersöks les ponctuants i de tre produktionerna. Kapitel 9 innehåller slutligen en kort beskrivning av talparagrafen i de tre undersökta produktionerna, samt analyser av les incises och les régulateurs (backchannels) i korpusen. I slutet av kapitlet presenteras olika typer av talparagrafer och definitionskriterierna för talparagrafen diskuteras. De största skillnaderna mellan de franska L1- och L2-produktionerna återfinns i användandet av les préambules och av modala element i alla positioner inom talparagrafen. Bl. a. så konstateras det att les préambules i den franska L2-produktionen är kortare än de i den franska L1-produktionen. Denna skillnad är särskilt tydlig då det gäller användandet av initiala préambules som har en primärt textuell funktion. Det faktum att les préambules struktureras annorlunda i L2 franska förklaras delvis av en påverkan av den svenska produktionen. Vad gäller de modala elementen så visar analyserna att båda inlärarna använder ett betydligt mindre antal olika ord och uttryck än de franska modersmålstalarna för att uttrycka dessa (le point de vue och le modus dissocié i le préambule, de modala elementen i le rhème, de modala postrhèmes och les ponctuants). En annan skillnad mellan de franska L1- och L2-produktionerna är att inlärarna producerar ett mycket mindre antal "mono-konstruerade" talparagrafer jämfört med modersmålstalarna. Inlärarna bidrar således mindre till konversationens utveckling än modersmålstalarna. De båda inlärarna förändrar ytterst lite sitt sätt att strukturera sina franska talparagrafer efter vistelsen i Frankrike.