Hearing in advanced age. Epidemiological, pathophysiological and diagnostic perspectives from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies

Sammanfattning: Globalt förväntas antalet personer över 80 år att öka i framtiden. Detta bidrar förmodligen till ett ökat vårdbehov av åldersrelaterade tillstånd och sjukdomar, varav åldersrelaterad hörselnedsättning (ARHL) rankas som den tredje vanligaste. Det finns ett påvisat samband mellan ARHL och kommunikationssvårigheter, social isolering och kognitiv svikt. I takt med stigande ålder sker försämringar i de perifera såväl som i de centrala hörselbanorna, det vill säga från öra till hjärna. Åldersrelaterade försämringar i centrala delar av hörselbanorna resulterar ofta i stora svårigheter att höra tal, speciellt i bullriga situationer. Genom att studera prevalensen för ARHL, inklusive åldersrelaterade kohortskillnader, kan man få en bättre översikt av behovet av hörselrehabilitering. För att uppnå en djupare kunskap om ARHL och dess rehabiliteringsbehov är det av betydelse att även studera patofysiologiska aspekter. Framför allt finns det ett behov av att studera detta på populationer över 80 år då tillgängliga data mestadels fokuserat på yngre åldrar. Denna doktorsavhandling beskriver epidemiologiska, patofysiologiska och diagnostiska perspektiv på ARHL hos 85-åriga män och kvinnor. Resultaten baseras på en prospektiv epidemiologisk studie som genomförs i Göteborg: H70 studierna. Delarbete I beskriver resultat från luftledd tonaudiometri som främst återspeglar perifer hörselfunktion. Resultatet visar att 85-åriga män har sämre hörsel vid höga frekvenser men bättre hörsel vid låga frekvenser jämfört med 85-åriga kvinnor. En longitudinell analys av hörselförändring mellan 75 och 85 års ålder visar på en betydande hörselförsämring i viktiga talfrekvenser för både män och kvinnor. Delarbete II fokuserar också på tonaudiometri och perifer hörselfunktion och presenterar skillnader i hörtrösklar för rena toner mellan två olika ålderkohorter med en åldersskillnad på ca 30 år. Prevalensen för ARHL minskade under cirka tre decennier för män, medan prevalensen var oförändrad för kvinnor. Delarbete III beskriver patofysiologiska aspekter av ARHL. Resultat från validerade och standardiserade kliniska testmetoder, inklusive talaudiometri, presenteras deskriptivt. Sensorineural hörselnedsättning relaterad till kokleär påverkan är den vanligaste sub-typen av auditiv dysfunktion hos 85-åringar. Endast ett fåtal deltagare (~6%) hade konduktiv hörselnedsättning. Cirka en femtedel av 85- åringarna hade sämre taluppfattning än förväntat utifrån tontrösklarna. Utifrån studiens specifika kriterier, kunde endast enstaka av dessa fall kopplas till dysfunktion i hörselnerven (~2%). I delarbete IV studeras central auditiv funktion, specifikt binaurala färdigheter, hos 70 och 85-åringar. Ett dikotiskt taltest med siffror används med låg kognitiv belastning. Resultatet påverkades av både perifer hörselnedsättning och kognitiv förmåga. Det är därmed svårt att identifiera isolerad central auditiv bearbetningsstörning med hjälp av DDT i denna åldersgrupp.