Beslut för långsiktig överlevnad : värderingar, mål och beslut inom renskötseln

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att bättre förstå renskötselföretagarnas handlingssätt/ beteende och hur dessa handlingssätt/beteenden påverkar renskötselföretagarnas möjligheter att kombinera de resurser som finns inom rennäringen på ett sådant sätt att de långsiktigt kan fortsätta att bedriva renskötsel och överleva som företagare. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts. Studien utgår från teorier om värderingar, mål och om hur beslut fattas. Den tar med hjälp av ett socio-ekologiskt ramverk fram faktorer som är viktiga för beslut som leder till ett långsiktigt framgångsrikt resursutnyttjande givet den branschspecifika förutsättningen att renen ägs av den enskilde medan renbetet är en gemensam resurs. Studien tyder på att renskötselföretagarna har en intuitiv beslutsstil med en känsla för i vilken riktning de vill att besluten ska leda, men de planerar dem inte i detalj Studien indikerar flera gynnsamma förutsättningar, t.ex. att renskötselföretagarna värderar att fortsätta som renskötare mycket högt och har modesta krav på det ekonomiska utbytet. De ser renskötseln som en livsstil som de vill föra vidare till nästa generationer. De gör t.ex. avvägningar mellan sina egna ekonomiska behov och att kunna lämna över en renhjord till sina barn. Studien indikerar också att det finns en gemensam värdering om hur resursen ska brukas och att bedömningen om t.ex. hot och möjligheter samt om hur man värderar olika informationskällor är homogen i gruppen. De viktigaste källorna till kunskap är andra renskötare, framförallt äldre erfarna renskötare. Den kvantitativa studien visar med undantag för de större företagen i den södra delen av renskötselområdet att man föredrar en homogen företagsstruktur i samebyn avseende antal renar per företag. Faktorer som talar emot är hög risk genom att den tillgängliga betesmarken förändras och minskar samt rovdjursförluster. Externt skulle lagstiftningen kunna anpassas bättre till den forskning som redovisats om hur en lagstiftning kan stärka ett långsiktigt utnyttjande av en gemensam resurs, till exempel stödja nästlade regelverk.