Användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter : svårigheter och strategier hos personer med förvärvad hjärnskada

Sammanfattning: Personer med förvärvad hjärnskada (FHS) kan ha svårigheter att använda vardagsteknik (VT),som mobiltelefoner, biljettautomater, datorer, vilka är nödvändiga för och förekommer iflertalet av de aktiviteter vi dagligen utför. Kunskapen om vad som karaktäriserarsvårigheterna i användning av VT samt hur svårigheter hanteras är begränsad. Det övergripande syftet med denna licentiatuppsats var att öka kunskapen om svårigheter ianvändandet av VT, och om vilka strategier som används för att övervinna svårigheter, för attstärka möjligheterna till aktivitet och delaktighet hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada.Licentiatuppsatsen omfattar två delstudier, som fokuserar på deltagarnas användning av VT. I båda studierna enomfördes kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer av 13 personer med en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Vid analysen av data användes konstant komparativ metod. Delstudie I identifierade och beskrev vad som karaktäriserade svårigheterna i användning av VT i dagliga aktiviteter samt hur svårigheterna påverkade deltagarnas liv. För att få kunskap om hur svårigheter hanterades genomfördes en andra studie, vilken identifierade och beskrev hur personerna hanterade svårigheter med att använda VT och hur detta påverkade utförandet av uppgifter i dagligt liv.Resultatet från delstudie I visade att svårigheterna som identifierades, inte enbart var relaterade till VT, utan även till interaktionen mellan VT, uppgiften som utfördes, personen och miljön. Det var en kombination av svårigheter utifrån varje persons unika livssituation. Svårigheterna i användandet av VT medförde att deltagarna upplevde aktiviteter mer krävande, en förändrad identitet och begränsad delaktighet i hem och samhälle. Resultatet från delstudie II, visade att deltagarna, för att hantera svårigheterna, använde flera typer av strategier. Dessa karaktäriserades av att de varierade i effektivitet beroende på om personen var medveten om svårigheterna, om aktiviteterna med VT var högt prioriterade och av den sociala miljön. När personer med FHS använde pålitliga strategier kunde de övervinna svårigheterna och fortsätta sitt engagemang i aktiviteter med VT.Resultaten visar att svårigheter i användning av VT och de strategier som används för att hantera svårigheterna varierar mellan person och situation. Resultatet visar även att inte enbart VT som sådan bör beaktas för att minska svårigheterna i dagliga aktiviteter, utan att komplexiteten av flertalet samverkande faktorer bör uppmärksammas. Genom att identifiera svårigheter i användningen av VT och hur dessa hanteras, ökar möjligheterna att underlätta utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med FHS