Samhällets styrning av fastighetsindelningen : Dåtid, nutid och framtid

Sammanfattning: Markens indelning i fastigheter utgör en grundläggande beståndsdel i samhällsbyggandet. De krav som ställs på fastighetsindelningen får konse­kven­ser för vilka fastigheter som får bildas, registreras och ägas vilket i sin tur påverkar samhälls­utvecklingen i ett bredare perspektiv genom att ange förut­sättningarna för var människor kan bo och bedriva olika verksamheter. I Sverige har staten sedan hundra­­tals år tillbaka på olika sätt reglerat fastigheters utformning och inne­håll. Genom skiftesrefor­mer och förbud har lagstiftaren strävat efter att komma till rätta med uppsplittring av jord i små och olönsamma enheter. Till en början var orsak­erna främst skatte­mässiga men med tiden förflyttades fokus så att national­eko­nomiska och sociala skäl kom att ligga bakom styrningen.Många önskemål om förändringar i fastighetsindelningen kan med dagens regel­verk inte tillmötesgås. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det nuvarande regelverket kan liberaliseras. Även om de aktuella bestämmelserna har genomgått vissa förändringar för att anpassas till gällande jordpolitik, har bedöm­nings­grunderna som används för att avgöra om en fastighet är lämplig för sitt ändamål (t.ex. bostad, industri, infrastruktur, jordbruk eller skogsbruk) varit i stort sett oförändrade sedan fastighetsbildningslagens tillkomst för snart femtio år sedan.Avhandlingen är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver historiken och motiven bakom regel­verkets tillkomst (Del I, Dåtid). Den andra delen inne­håller en studie av den gällande rätts­tillämpningen (Del II, Nutid). I den tredje och sista delen undersöks möjlig­heten att liberalisera regelverket genom att införa vissa lättnader (Del III, Fram­tid). Till stöd för utvärderingen i Del III används rättseko­nomiska och rätts­filosofiska teorier.I den historiska översikten (Del I) framträder tre bärande argument för att fastighetsindelningen bör styras med hjälp av allmänna fastig­hets­­bildningsvillkor, nämligen att åstadkomma: stabilitet, rätts­säkerhet och en effektiv markanvänd­ning. I fråga om rättssäkerhetsaspekten framhålls särskilt fastighetens betydelse som kredit­objekt. Granskningen av gällande rätt (Del II) visar att det nuvarande systemet är komplext och svårt att tillämpa samt att det i vissa fall brister i rättssäkerhetshänseende. Av utvär­deringen (Del III) framgår att systemet även kan ifrågasättas ur effektivitets­­­synpunkt. De befarade riskerna med ett mer liberalt synsätt har inte kunnat verifieras. Ett förslag till liberalisering presenteras med utgångs­punkt från två huvudprinciper:Styrning av fastighetsindelningen kan separeras från beslut om mark­an­vändningen, förutom inom områden med bindande planer.Fastighetsbildning som bygger på frivillighet bör tillåtas.