Lärande i arbetet : indikatorer för att mäta lärande i arbetet med relevans för produktivitet och innovativitet

Sammanfattning: Idag kan inget land i världen helt beskriva sin ekonomiska utveckling. Anledningen är att information om hur företag bedriver sin verksamhet saknas i det gemensamma internationella systemet för uppföljning. Information om lärande i arbetet behöver finnas med i national-räkenskaperna. Detta eftersom informationen har visat sig vara av avgörande betydelse för att på ett rättvist sätt belysa utvecklingen. Statistiken måste kompletteras med en återkommande undersökning som mäter lärande i arbetet baserad på data som samlas in på organisatorisk nivå i företag och andra organisationer. Avhandlingens syfte är att bidra till utvecklingen av statistik genom att presentera indikatorer som belyser lärande i arbetet med hög relevans för produktivitet och innovativitet. Teori-genomgången och analyserna i avhandlingen visar att det är viktigt att skilja på olika delar av lärande i arbetet. Därför har tre delindikatorer skapats: arbetstagarnas lärande (individuellt lärande) och arbetsorganisation (deltagande/decentralisering) samt företagens övriga struk-turella förutsättningar för lärande (strukturellt lärande). Delindikatorerna har olika betydelse för produktivitet och innovativitet. Den samlade slutsatsen är dock att alla typer av företag har nytta av lärande i arbetet eftersom lärandet bidrar till innovativitet och produktivitet, det visar analyserna. Resultaten visar också att alla typer av företag har förutsättningar att utveckla och använda praktiker för lärande i arbetet. Alla företag har också behov av lärande i arbetet inte minst på grund av att strukturomvandlingen berör alla typer av verksamheter. Lärande i arbetet har blivit en nyckelfaktor för både arbetstagares utveckling och attraktionskraft på arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft.Två svenska enkätundersökningar har använts i analyserna. De är Meadow 2009 (881 företag) och Nulägesundersökningen NU 2015 (1272 företag). Enkäterna är baserade på Meadow Guidelines arbetsgivarenkät som syftar till att samla in data på organisatorisk nivå om lärande arbetsorganisationer (Meadow Consortium, 2010). Enkätdata har matchats med innovations-data samt registerdata som beskriver företagens övriga verksamhetsförutsättningar och ekonomiska resultat. Analyserna i avhandlingen (och andra studier baserade på Meadow data) visar på robusta resultat baserade på beprövade data.För Sveriges del finns det inte längre några tillräckligt vägande skäl att vänta på gemensamma beslut inom Europa, OECD eller FN för att ta fram statistik om lärande i arbetet. Sverige föreslås ta egna initiativ och utveckla data om lärande i arbetet. Dels för att mäta och följa den del av livslångt kontinuerligt lärande som sker i arbetet, dels för att Sverige är ett av de länder i världen där konkurrenskraft bygger på hög kvalitet i produktionen, vilket kräver kontinuerligt lärande i arbetet och information om dessa investeringar. Statistiken och indikatorerna förväntas användas inom ett flertal forsknings- och policyområden.