Sökning: "Social Sciences Educational Sciences Pedagogy"

Visar resultat 1 - 5 av 1254 avhandlingar innehållade orden Social Sciences Educational Sciences Pedagogy.

  1. 1. På spaning efter idrottsdidaktik

    Författare :Katarina Schenker; Lunds universitet.; Lund University.; Malmö University.; [2011]
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP; MEDICAL AND HEALTH SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Pedagogics; Pedagogik; Sport Science; Idrottsvetenskap; idrottsdidaktik; didaktik; idrottsvetenskap; idrott; Sport pedagogy; Sport education theory; Higher education; Physical education; Sport didactics; subject-matter didactics; didactics; PETE; PE teacher education programmes; Idrottsdidaktik; Ämnesdidaktik; Idrottslärarutbildning; Lärarutbildning; Högre utbildning; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; Humanities Social Sciences; PE teacher education programme; sport didactics; physical education; sport education theory; teaching model; sport pedagogy model; sport pedagogical reflection;

    Sammanfattning : Popular Abstract in Swedish För ämneslärarexamen krävs att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnesdidaktik. För lärarprogram med inriktning mot undervisning i Idrott och hälsa medför det att begreppet idrottsdidaktik behöver tydliggöras. LÄS MER

  2. 2. Spelet runt datorn: Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan

    Detta är en avhandling från Lärarutbildningen, Malmö högskola

    Författare :Agneta Ljung-Djärf; Högskolan Kristianstad.; Lunds universitet.; Lund University.; Malmö University.; [2004]
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES Social sciences Education; SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Pedagogik; computer-use; discursive practice.; Datorstödd undervisning; Computer-assisted education; pre-school; Humanities Social Sciences; datoranvändande; förskola; datoranvändade i förskolan;

    Sammanfattning : Popular Abstract in Swedish Under senare år har datorn kommit att bli ett vanligt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Visioner och planer har formulerats, inte minst politiskt. Det har sedan varit upp till pedagogerna att organisera och genomföra datoranvändandet i den lokala förskolevardagen. LÄS MER

  3. 3. Småbarnsskolan: vad hände och varför?: en sekellång historia studerad med fokus på förändring av pedagogisk verksamhet från 1833 och framåt

    Detta är en avhandling från Britten Ekstrand, Högskolan Kristianstad, S-291 88 Kristianstad

    Författare :Britten Ekstrand; Högskolan Kristianstad.; Högskolan Kristianstad.; Lunds universitet.; Lund University.; [2000]
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SOCIAL SCIENCES Social sciences Education; SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Pedagogik; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; educational history; Infant schools; school history; transition; long term educational change; frame factor theory; pioneers of Froebelian work.; nursery schools; Comparative and historical pedagogy; Jämförande och historisk pedagogik;

    Sammanfattning : Popular Abstract in Swedish Småbarnsskolan. Vad hände och varför? En sekellång historia studerad med fokus på förändring av pedagogisk verksamhet från 1833 och framåt. I denna bok tecknas en bild av småbarnsskolan som pedagogisk företeelse i Sverige. Den första småbarnsskolan inrättades 1833 och i kölvattnet följde ett trettiotal. LÄS MER

  4. 4. The Recontextualisation of Social Pedagogy. A study of three curricula in the Netherlands, Norway and Ireland

    Detta är en avhandling från Lärarutbildningen, Malmö högskola

    Författare :Pelle Hallstedt; Mats Högström; Lunds universitet.; Lund University.; Malmö University.; Malmö University.; [2005]
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Pedagogy and didactics; Sociologi; Sociology; welfare state; social pedagogy; recontextualisation; pedagogic discourse; higher education; ethnography; discourse analysis; classification and framing; Basil Bernstein; curriculum; Pedagogik; didaktik; Special didactics; Specialdidaktik; SOCIAL SCIENCES Social sciences Education; SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Pedagogik; SOCIAL SCIENCES Social sciences Sociology; SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Sociologi; Humanities Social Sciences; Curriculum; Classification and framing; Discourse analysis; Ethnography; Higher education; Pedagogic discourse; Social pedagogy; Recontextualisation; Welfare state;

    Sammanfattning : Popular Abstract in Swedish Avhandlingens syfte är att beskriva, analysera och jämföra rekontextualiseringen av socialpedagogik i tre olika curriculum; I Nijmegen (Nederländerna), Lillehammer (Norge) och Sligo (Irland). Rekontextualisering, ett begrepp hämtat från Basil Bernstein, syftar på den transformation som sker när socialpedagogik flyttas in i ett undervisningssammanhang. LÄS MER

  5. 5. Folkhälsopedagogen söker legitimitet. Ett möte mellan pedagogik och verskamhetsförlagd utbildning

    Detta är en avhandling från Lärarutbildningen, Malmö högskola

    Författare :Leif Karlsson; Högskolan Kristianstad.; Lunds universitet.; Lund University.; Malmö University.; [2004]
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; work experience period; theory and practice; pedagogical development; Critical research; higher education standard; Pedagogy and didactics; didaktik; SOCIAL SCIENCES Social sciences Education; SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Pedagogik; MEDICINE Social medicine Public health medicine research areas Public health science; MEDICIN Socialmedicin Folkhälsomedicinska forskningsområden Folkhälsovetenskap; Humanities Social Sciences; folkhälsopedagogik; folkhälsovetenskap; verskamhetsförlagd utbildning;

    Sammanfattning : Popular Abstract in Swedish Det folkhälsopedagogiska programmet vid högskolan i Kristianstad startade 1998 och kan ses som ett svar på de nya krav som samhället ställer på kompetens inom hälsoområdet, där sjukvårdande insatser ska ersättas eller kompletteras med hälsofrämjande arbete och där den pedagogiska dimensionen har ansetts särskilt viktig. Förutom att utbildningen ska vara relevant för den kommande yrkesfunktionen måste den också svara upp mot de olika former av kvalitetsgranskning som den högre utbildningen under senare år varit föremål för. LÄS MER