Lung volumes and lung mechanics in anesthetized children

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish LUNGVOLYMER OCH LUNGMEKANIK HOS BARN UNDER ANESTESI Avhandlingen är avsedd att fylla luckor i vårt vetande vad gäller normal utveckling av lungvolymer och lungans elasticitet hos barn, från tidiga spädbarnstiden till tonåren. Speciellt har tidigare funnits en brist på data hos barn yngre än skolåldern. Undersökningarna gjordes i narkos och under muskelavslappning. Mätningar: · Absoluta lungvolymer mättes med en spårgasteknik (utsköljning av svavelhexafluorid). · Förhållandet mellan luftvägstryck och lungvolym (respiratoriska systemets tryck/volym-diagram) mättes under en långsam utandning med gradvis sjunkande luftvägstryck ( 3 - 0 kPa). · I en annan studie gjordes försök att detaljanalysera tryck/volym-diagrammet och särskilja lungans inflytande från det som berodde på tryck från omgivande vävnader. Detta gjordes genom att inte bara mäta luftvägstryck, utan också trycket i matstrupen. Trycket i matstrupen används nämligen ofta hos vakna patienter, för att ge en uppfattning om trycket i lungsäcken. · I en avslutande studie användes återigen spårgas, nu i ett försök att hitta den punkt under utandningen då luftvägsavstängning börjar uppträda. Huvudfynd: I. Absolut lungvolym, räknad per kg kroppsvikt, var mindre hos unga spädbarn än hos äldre barn. II. Den mest uttalade kvalitativa förändringen (alltså med storleksfaktorn eliminerad) i tryck/volym-diagrammets utseende, inträffade under första levnadsåret. III. I ryggläge förblev trycket i matstrupen positivt även när den långsamma utandningen fortskridit till låga lungvolyme. Trycket steg t.o.m. i vissa fall. När man ändå försökte göra en analys av lungans, respektive omgivande vävnaders betydelse för tryck/volym-diagrammet verkade omgivande vävnader ha liten inverkan (de svarade för cirka 1/10 av lungans inverkan, hos de yngsta). IV. Luftvägsstängning syntes inträffa vid högre lungvolymer när mätningen gjordes efter en djup föregående inandning (till luftvägstrycket 3, i stället för 2 kPa). Tolkning av fynden och möjliga kliniska konsekvenser: I. Lungan är alltså mindre, i förhållande till vikten, hos små barn än hos större. Ändå vet vi från andras studier att syrgaskonsumtionen är större. Detta antyder att små barn kan ha minskad förmåga att tåla påfrestningar som tillfälligt avbrott i andningen (som ibland vid inledning av narkos), ökat syrgasbehov (som vid feber), och inskränkningar i lungans möjligheter att expandera (som vid vätska i lungsäcken eller uttalad lunginflammation). II. Respiratoriska systemet hos unga spädbarn har mindre elastisk återfjädring än hos äldre individer. Detta återspeglar förmodligen ett lägre innehåll i lungorna av ämnet elastin. III. När lungornas elasticitet skall bedömas hos respiratorbehandlade spädbarn krånglar man oftast bara till det om man försöker renodla lungans och omgivande vävnaders bidrag till respiratoriska systemets totala elasticitet. Man får vanligen en tillräckligt bra uppfattning om elasticiteten i lungorna genom att bara mäta ett tryck vid undersökningen, nämligen luftvägstrycket. IV. Höga inandningstryck öppnar upp annars sammanfallna luftvägar, som sedan snabbt tycks stänga vid påföljande utandning. Fyndet kan tyda på att stora andetag ger slitskador i lungorna men måste tolkas med försiktighet.