Lyhördhet : studenters uppfattning av lyhördhet i omvårdnad och utbildning

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Lyhördhet. Studenters uppfattningar av lyhördhet i omvårdnad och utbildningAvhandlingen handlar om lyhördhet i omvårdnad och utbildning. Ett problem är att ordet lyhördhet endast finns på de nordiska språken. I engelska, tyska och franska ordböcker omskrivs lyhördhet på olika sätt utan att egentligen ges hela den betydelse som det har i nordiska språk. I engelskan översättslyhördhet med to be keenly alive to (aware of). Några omvårdnadsforskare (Parse, 1981, Liehr, 1989) ser på omvårdnad som ett ömsesidigt energiutbyte och använder sig av uttrycken sensitive awareness och true presence, vilka delvis, men inte helt motsvarar den svenska betydelsen i lyhördhet. I tyskan motsvaras lyhördhet av bland annat hellhörig i betydelsen att höra klart, ljust och aufgesschlossen i betydelsen att vara öppen för nya idéer. I franska, italienska och spanska ordböcker översätts lyhördhet med étre un esprit ouvert (fr), essere aperto a (ital) och estar abierto a (sp) i betydelsen att vara öppen, ha en öppen själ eller ande. Då begreppet lyhördhet inte förut varit utgångspunkt för forskning finns i bakgrunden, förutom en analys av ordet lyhördhets ursprung och motsvarigheter på främmande språk en språkbruksanalys gällande begreppet lyhördhets förekomst och användning i dagligt tal, tidskrifter och massmedia igår och idag. Resultatet av språkbruksanalysen visar att lyhördhet speglar vad som ligger i tiden. För cirka 100 år sedan förekom lyhördhet ofta i samband med saga, dikt, mystik och andlighet, medan lyhördhet idag förknippas med bland annat ledarskap, marknad, ekonomi och politik. Eftersom begreppet lyhördhet ofta förekommer i samband med intuition och empati finns i bakgrunden även en litteraturstudie gällande dessa närliggande teoretiska begrepp. Begeppet lyhördhet är också vanligt förkommande i litteratur gällande omvårdnad, pedagogik och forskningsmetodik. Av denna anledning presenteras avlutningsvis i bakgrunden en litterturstudie gällande lyhördhet i dessa sammanhang. Syftet med den empiriska studien är att beskriva hur lyhördhet uppfattas av en grupp sjuksköterskestudenter med utgångspunkt dels i deras beskrivningar av situationer, där omvårdnadshandlingarna enligt deras uppfattningar, präglas av lyhördhet eller bristande lyhördhet, dels i deras allmänna utsagor om lyhördhet Metoden kan sägas vara kvalitativ/hermeneutisk, främst inspirerad av en fenomenografisk ansats (Marton & Svensson, 1978, Marton, 1981, Marton m fl, 1999) och kontextuell analys som kvalitativ metodologi (Svensson, 1985, 1989, 1993). Fenomenografins grundtankar är att utgå från människors vardagsverklighet och omvärld (Svensson, 1984 a, Marton m fl 1999). I enlighet härmed har huvudmaterialet hämtats från studenternas beskrivningar av situationer från sin vardag det vill säga från den verklighet de möter i den kliniska delen av utbildningen. Den fenomenografiska forskningen förutsätter att det finns företeelser i omvärlden som har olika innebörder för olika människor (Marton, 1981, 1984). Uppfattningsbegreppet i betydelsen uppfattningar av är centralt inom fenomenografin (Svensson, 1984 a). Mitt intresse, i detta sammanhang, har varit att studera studenternas uppfattningar av lyhördhet och dess inriktning, till skillnad från uppfattningar om som innebär värdeomdömen.I beskrivningarna av lyhördhetssituationer anges hur lyhördhet kommer till uttryck i handlandet i relation till patienter. Datamaterialet gäller situationer där handlandet indirekt eller direkt har inneburit en förändring hos patienten i positiv eller negativ riktning. Deltagare i den empiriska undersökningen är 25 studenter under deras första utbildningsår i klinisk utbildning. De deltog i en processorienterad undervisning med processstegen: Inventering ­ Planering ­ Genomförande ­ Utvärdering som grund. Undervisningen utgick ifrån olika teman varav lyhördhet var ett. En avsikt, förutom att samla in forskningsdata var att medvetandegöra studenterna om och träna dem i lyhördhet som aktivitet. På samma sätt som för övriga teman inleddes undervisningen med en så kallad brainstorming. Studenterna ombads att fylla i ett särskilt formulär med frågan om vilka associationer, känslor och tankar de fick vid åsynen av ordet lyhördhet. Syftet härmed var att få fram deras spontana uppfattningar av lyhördhet innan de varit föremål för påverkan i undervisningen. Under den efterföljande kliniska utbildningen fick studenterna till uppgift att vara observanta på och skriva ned situationer, som enligt deras mening utgick ifrån lyhördhet eller brist på lyhördhet. Härvid uppmanandes de att vara öppna och använda sina sinnen. Som avslutning på den empiriska studien skedde en skriftlig individuell utvärdering där studenterna på nytt fick definiera och beskriva sina uppfattningar beträffande innebörden av lyhördhet. De fick också skriftligt svara på om och i så fall motivera varför de tyckte att lyhördhet var viktigt i vården och i utbildningen till sjuksköterska och vad de tyckte om det pedagogiska tillvägagångssättet att observera, skriva ned och diskutera lyhördhetssituationer med kurskamrater, handledare och lärare. Då relationen till helhetssyn ofta kommit upp i diskussionerna fick studenterna också ge sin syn på relationen lyhördhet ­ helhetssyn. Datanaterialet kom, förutom av uppfattningar och frågor inlednings- och avslutningsvis i den teoretiska delen av utbildningen, att bestå av 104 så kallade lyhördhetssituationer. Dessa representerar en stor bredd vad gäller specialiteter inom såväl sluten som öppen vård. Båda könen liksom hela livscykeln finns representerade från fosterstadiet, det nyfödda barnet i livets början till den åldrande och döende människan i livets slutskede. Studenternas namn kodades (Stud A, B osv) och situationerna numrerades (Sit 1, 2 osv). Alla situationerna renskrevs och nästa steg var att bryta ut allt som var signifikant för lyhördhet med speciellt fokus på frågan om lyhördhetens inriktning. För att få olika aspekter att framträda, som underlag för en kategorisering, illustrerades varje lyhördhetssituation som teckningar med pratbubblor och de inblandade personerna som ²aktörer på en scen². Vid bearbetning och analys av materialet tecknades också en form av översiktskartor i syfte att se helheten och integrera materialet. När det gäller analys av svaren på frågorna efter det kliniska utbildningsavsnittet liknade denna i viss mån analysen gällande situationerna. Den skedde genom bland annat upprepade genomläsningar och översiktskartor i syfte att se helheten och härur få ett mönster och en struktur att framträda. Genom den ovan beskrivna analysen av 104 lyhördhetssituationer utföll ett mönster med två huvudkategorier innehållande ett antal underkategorier. Den första huvudkategorin (Huvudkategori I) handlade om Lyhördhet för patientens resurser, behov och problem. Under huvudkategori I utföll underkategorier, som handlade om Lyhördhet för patientens behov av stöd, uppmärksamhet och bekräftelse, behov av trygghet och lindring och behov av respekt för behov av autonomi och integritet. Lyhördhet visade sig också innebära att se och märka det outsagda, missförhållanden och att se anhöriga och deras inverkan på patienten. En underkategori handlade om att lyssna inåt till sig själv. Den andra huvudkategorin (Huvudkategori II) med exempel på bristande lyhördhet handlade om Lyhördhet för patientens utsatthet i vårdsituationen. Exemplen tillhörande denna kategori visar på olika slag av kränkningar mot patienten. Dessa kränkningar kan vara av olika svårighetsgrader och mer eller mindre medvetna. Under huvudkategori II utföll tre underkategorier som handlade om tillfogande av fysisk eller psykisk skada, bristande respekt för behov och önskemål och osynliggörande av person.När det gäller definitionerna och frågorna efter det kliniska utbildningen var materialet inte så omfattande som i huvudmaterialet med lyhördhetssituationerna. Det bestod av definitioner, och mer eller mindre korta beskrivningar gällande studenternas syn på relationen lyhördhet ­ helhetssyn samt deras syn på betydelsen av lyhördhet i vård och utbildning. Det visade sig att det fanns skillnader på studenternas sätt att uttrycka sig om lyhördhet före och efter situationsbeskrivningarna. Visserligen kan den sammanlagda bilden av lyhördhet verka likartad, men de olika uppfattningarna delas nu av fler. Vad som skiljer är att studenterna tycks ha blivit mer öppna och fördjupat och vidgat sitt synsätt och tänkande kring lyhördhet. De betonar nu mer sammanhang och helheter. De talar inte bara om patienten utan också om att det är viktigt att vara lyhörd mot sig själv, mot anhöriga och mot arbetskamrater. De är nu inte bara inriktade mot problem, symtom och ohälsa utan mer mot resurser och hälsa och att se det friska bakom. Flertalet studenter framhåller att de blivit mer medvetna om lyhördhetens betydelse och att de i dag tänker varje dag på det och att deras lyhördhet har fördjupats och blivit viktigare. Helhetssynens betydelse betonas också i högre grad. Angående studenternas syn på relationen helhetssyn ­ lyhördhet framgår att flertalet av studenterna anser att lyhördhet och helhetssyn hör ihop och att lyhördhet är en förutsättning för helhetssyn i dessa sammanhang. När det gäller uppfattningar om lyhördhetens betydelse i vård och utbildning så tycks studenterna vara överens om att lyhördhet är grundläggande för arbete med människor. De betonar som motivering till lyhördhetens betydelse i vården, patientens underläge och utsatthet i vårdsituationen där hon/han ofta, på grund av sitt tillstånd, är försvagad och har svårt att uttrycka sina behov och det därav följande behovet att personalen är lyhörd. Studenternas motiveringarna till betydelsen av att medvetandegöra lyhördhet i omvårdnadsutbildningar är att det handlar om att lära sig att arbeta med människor. Några studenter betonar att lyhördhet egentligen är så självklar att de glömmer bort den och just därför är det viktigt att den lyfts fram i utbildningen.I diskussionsavsnittet problematiseras hur olika faktorer såsom studenternas bakgrund och erfarenheter kan ha påverkat deras lyhördhetsförmåga och val av lyhördhetssituationer. Frågan om min dubbla roll som lärare och forskare kan ha inverkat på resultatet tas också upp. Slutligen diskuteras lyhördhet i relation till omvårdnad, pedagogik och de närliggande begreppen intuition och empati. Här görs också en jämförelse mellan lyhördhet i pedagogik och omvårdnad. Då lyhördhet främst visat sig förekomma i positiva sammanhang diskuteras om lyhördhet inte också kan vara negativ. Lyhördhet belyses i huvudresultatet utifrån lyhördhetssituationer från möte till en handling. Olika faktorer befrämjar eller förhindrar att lyhördhet resulterar i en positiv handling. Härvid spelar bland annat intuition, empati, motivation och människosyn en betydande roll. Lyhördhet i pedagogik och omvårdnad har en del likheter, men också en del skillnader. Likheterna ligger i att se det dolda, bakomliggande och patientens/studentens resurser och behov. Den främsta skillnaden ligger i att lyhördhet i samband med omvårdnad leder fram till lindring och helande medan lyhördhet i pedagogik avser ett ökat lärande. Som en sammanfattning presenteras några slutsatser i punktform och en definition på lyhördhet: Lyhördhet är relevant inom områden där det handlar om möten och mellanmänskliga relationer. Lyhördhet förutsätter en positiv syn på människan och en tro på att hon/han har förmåga till aktivitet, skapande och ansvarstagande samt att hon/han har outnyttjade och omedvetna resurser inom sig. Lyhördhet innebär öppenhet, medvetenhet, närvaro och fokusering i tid och rum. Lyhördhet innebär att handla efter den etiska principen Att göra gott och inte skada. Lyhördhet grundas i ödmjukhet och respekt för människans integritet och autonomi. Lyhördhet ger utrymme för och bygger på empati och intuition. Lyhördhet präglas av samverkan i stället för konkurrens och egen prestige. Lyhördhet förutsätter en helhetsinriktning och är en grundförutsättning för en helhetssyn innebärande att allt hör ihop och förekommer i ett sammanhang. Lyhördhet i pedagogik och omvårdnad syftar till att öka motivationen och självförtroendet hos studenten/patienten. Lyhördhet syftar till att ge människan/patienten/studenten hjälp till att hitta sin egen kraft och förmåga. Slutlig definition på lyhördhet: Erfarenhet och kunskap integrerad med empati och medmänsklighet, som genom intuition och känsla för vad som krävs just i ett speciellt ögonblick i en speciell situation leder fram till en handling som får positiva konsekvenser.