Long-Term Outcomes of Bullying Victimization With a Specific Focus on Emerging Adulthood and Resilience

Sammanfattning: ENGELSK SAMMANFATTNING: Bullying victimization in school is not only an experience at the time of victimization; the impact of these experiences has been found to be connected to long-term outcomes well into adulthood. The overall aim of this licentiate thesis is to broaden the understanding of long-term outcomes from experiencing bullying victimization in school, related to the developmental period of emerging adulthood and how it can be understood in terms of resilience. It includes two studies with participants recruited from the longitudinal study MoS (Mobbning och Skola [Bullying and School]). More specifically, Study I investigated how a sample of emerging adults (nine women and six men, Mage=29.00, SD=0.37), subjected to bullying victimization in school and suffering from poor psychological health in emerging adulthood, described their victimization experiences and perceived long-term consequences of these experiences. The findings revealed experiences of a long duration of victimization, problems adjusting to the bullying, experiences of not receiving help from school personnel, and depression, anxiety, and even suicidal thoughts at the time of victimization. In terms of long-term outcomes, the emerging adults perceived feelings of insecurity; actively avoiding social situations; an identity formed into viewing oneself as worthless; and body image problems. Together, the long-term consequences they described were found to have the potential to impair their developmental processes in emerging adulthood. Study II investigated how resilience was manifested in the experiences of a group of emerging adults (ten men and five women, Mage=29.13, SD=0.52) with good psychological health despite experiences of childhood bullying victimization. Interviews were deductively analysed using concepts from the framework of resilience: protective factors, promotive factors, outcomes, and resilience as a dynamic process over time. In relation to the concept of protective factors, it was found that the participants had used whatever means possible in handling the victimization. The findings regarding the concept of promotive factors revealed that they had sources of social support who were prepared to help. The coding concept of outcomes revealed that these emerging adults were not only well adjusted but had also been able to use their victimization experiences to help others. In relation to the concept of resilience as a dynamic process over time, it was found that experiences of handling the victimization were perceived as learning experiences that could be used in difficult situations as emerging adults. These findings indicate that resilience in relation to experiences of bullying victimization is best understood as a dynamic process over time, whereby the individual interacts with their environment in an adaptive process, leading to positive development over time. In sum, this licentiate thesis highlights the dynamic process between bullying victimization in school and long-term outcomes related to these experiences. SVENSK SAMMANFATTNING: Mobbning i skolan är något alla kan relatera till, oavsett om någon har personlig erfarenhet av mobbning eller inte så har de flesta någon gång sett mobbning förekomma. Att utsättas för mobbning är dock inte bara något som påverkar de utsatta vid tidpunkten för själva händelsen utan effekterna av att vara mobbad verkar också kunna dröja sig kvar och påverka livet även efter att själva mobbningen har upphört. Tidigare forskning har identifierat flera olika negativa långtidseffekter så som mental ohälsa, problem i socialt samspel med andra, negativ kroppsuppfattning och även sämre privatekonomi och lägre utbildningsnivå långt upp i vuxenåren. Men samtidigt så pekar forskningen också på att inte alla som utsätts för mobbning i skolan uppvisar tecken på negativa långtidseffekter. Även om kunskapen om långtidseffekter från utsatthet av mobbning har ökat över tid så är det flera kunskapsområden som fortfarande är i behov av att undersökas. Ett sådant område handlar om att bättre förstå hur negativa långtidseffekter av att ha varit utsatt för mobbning är kopplat till livet som ung vuxen, en period i livet mellan tonår och vuxenår som innebär både utmaningar och möjligheter och där effekterna av att ha varit utsatt för mobbning riskerar att få en negativ inverkan på en individs utveckling under denna tid i livet. Ett annat område i behov av att belysas är vad som bidrar till att en del individer inte uppvisar negativa långtidseffekter i unga vuxenår, trots att de har varit utsatta för mobbning under skolåren. Ett övergripande problem när det gäller förståelsen av långtidskonsekvenser av utsatthet för mobbning är att perspektivet av hur unga vuxna med erfarenheter av utsatthet för mobbning, själva beskriver sina upplevelser, till stora delar har saknats. Syftet med föreliggande licentiatuppsats är att öka förståelsen av långtidseffekter av utsatthet för mobbning i skolan och hur det kan förstås, dels i relation till att vara ung vuxen och dels i relation till motståndskraft i att hantera utsatthet för mobbning. De två studierna som är grunden för den här licentiatuppsatsen bygger på intervjuer med deltagare i den longitudinella forskningsstudien MoS (Mobbning och Skola) som har följt individer i Göteborgsområdet från det att de var tio år gamla. Studie I undersökte hur unga vuxna, som varit utsatta för mobbning vid tio års ålder, och som led av psykisk ohälsa i unga vuxenår, upplevde den mobbning de utsattes för samt vilka konsekvenser de upplevde att mobbningen hade i deras nuvarande liv. Semistrukturerade intervjuer med frågor om deras mobbningsupplevelser samt eventuella långtidseffekter tematiserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att majoriteten faktiskt upplevde ett direkt samband mellan den mobbning de var utsatta för i skolan och den psykiska ohälsa de hade rapporterat som unga vuxna. Ett par deltagare gjorde dock inte denna koppling men beskrev ändå att de påverkades av mobbningen på så sätt att de idag var extra sensitiva i sociala sammanhang där någon riskerar att bli utesluten. Resultaten visade att den mobbning som de hade utsatts för hade pågått under lång tid – för många under flera år. De vanligaste formerna av mobbning var de som var riktad mot utseende samt exkludering. Effekterna av mobbningen då den pågick beskrevs av deltagarna i termer av depressivitet, ångest och för en del till och med i termer av självmordstankar. Deltagarna beskrev också att de försökte göra allt möjligt, nästan vända ut och in på sig själva för att anpassa sig till vad de trodde att mobbarna ville att de skulle ändra på för att mobbningen skulle upphöra. Ett anmärkningsvärt fynd är att alla utom en deltagare beskrev att de inte hade fått någon hjälp från skolpersonalen att stoppa mobbningen. Den deltagare som hade fått hjälp beskrev det som en vändpunkt i sitt liv och att han var tacksam för sin lärares ingripande. När det gällde långtidseffekter av mobbningen så beskrev de flesta deltagarna att de som unga vuxna upplevde en konstant känsla av osäkerhet som var sprungen ur deras mobbningsupplevelser. Många upplevde också depression och ångest samt problem kopplat till deras kroppsuppfattning, något som de också beskrev som en direkt effekt av att alltid ha fått höra att de till exempel var fula eller feta. Några deltagare hade till och med utvecklat en ätstörningsproblematik, vilket de beskrev som en effekt av mobbningen. Några deltagare upplevde även att hela deras identitet hade formats av mobbningsupplevelserna och att de nu upplevde sig som värdelösa. Utifrån sina mobbningserfarenheter och de långtidseffekter de upplevde från detta så hade många deltagare utvecklat strategier för att undvika att bli sårade igen. Dessa strategier bestod för många av att undvika sociala sammanhang och vara tillbakadragen och för några innebar det också att de till och med hade undvikit att gå vidare till högre utbildning. När resultaten från den här studien sätts i relation till de utmaningar och svårigheter som är kopplade till unga vuxenåren så framstår det som att många av de långtidseffekter som är sprungna ur mobbningsupplevelser, är begränsande för dessa individer när det gäller att interagera med andra individer. Detta gäller dels möjligheten att utforska och ändra sin identitet inom ramen för stödjande relationer, där möjligheten att omförhandla sin identitet av att uppfatta sig som värdelös blir begränsad. Men detta gäller även i mer generella termer av att komma in i olika sociala sammanhang som till exempel i ett socialt sammanhang på en högre utbildning. Det verkar alltså som att långtidskonsekvenser av utsatthet för mobbning riskerar att störa den psykosociala utvecklingen i unga vuxenåren. I Studie II undersöktes på vilket sätt resiliens, det vill säga förmågan att hantera svårigheter och ändå fortsätta att utvecklas, kan förstås i relation till utsatthet för mobbning och potentiella långtidseffekter av mobbningsupplevelser. Studien använde semistrukturerade intervjuer där en grupp unga vuxna (medelålder=29,13 år) som dels hade varit utsatta för mobbning när de gick i skolan men som hade en god psykisk hälsa som unga vuxna, intervjuades. Intervjuerna angående deras upplevelser när mobbningen pågick samt upplevelsen av långtidseffekter av mobbningen analyserades med tematisk analys. En deduktiv tematisk analys utifrån begrep inom resiliensfältet följdes av en induktiv tematisk analys av data inom varje begrepp. De fyra begreppen som användes vid kodningarna, kopplade till motståndskraft (resilience), var: skyddande faktorer (protective factors), främjande faktorer (promotive factors), utfall (outcomes) och mo