Barnet och rättsprocessen : rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Vad är barnets bästa i en domstolsprocess? Hur skall barns behov och intressen tillvaratas under utredningsarbete och beslut, och av vem? I vilken utsträckning skall barn få komma till tals, och varför? Under senare år har barns rättsliga ställning inom olika områden tilldragit allt större intresse inom rättsvetenskapen, bland rättstillämpare och hos allmänheten. Sveriges ratificerande av FN:s konvention om barnets rättigheter har bidragit starkt till denna utveckling mot en fokusering på barns rättigheter. Av denna konvention framgår barns rätt till likabehandling och lika värde, barns rätt att få komma till tals och att få påverka sin situation samt barns rätt till skydd vid utsatthet. Motsvarande krav på rättssäkerhet, integritetsskydd och gradvis stigande autonomi återfinns i andra folkrättsliga dokument och i svensk rätt. I boken behandlas barns rättsliga ställning i mål rörande deras person och de särskilda problem som uppstår när det gäller att utreda barnets situation och ta beslut om vilka åtgärder som är förenliga med barnets bästa. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, utgör ramen för de problemställningar som aktualiseras i boken. Lagen skall fungera som ett rättsligt skydd för utsatta barn. De regler som styr förfarandet i samband med att ett beslut om tvångsvård av barnet fattas skall förverkliga det skyddet. Författaren undersöker om roll- och ansvarsfördelningen mellan socialnämnd, offentligt biträde, i vissa fall tillika ställföreträdare, och domstol tillförsäkrar barnet rättssäkerhet i form av tillfredsställande utredningar, motiverade domskäl och välgrundade beslut. Vidare granskas barns integritetsskydd i form av möjligheter att få komma till tals och att få mottaga information respektive i vissa fall få den egna utsagan skyddad. Dessutom analyseras barns möjligheter att utöva autonomi och påverka olika typer av beslut under processens gång genom den egna rättshandlingsförmågan eller genom sin ställföreträdare. De svenska bestämmelserna jämförs med motsvarande regelverk i Norge och England. En undersökning av den praktiska tillämpningen år 1998 vid fyra länsrätter belyser effekter av det förfarande som föregår ett beslut om tvångsvård. Utifrån dessa resultat ger författaren vissa rekommendationer hur barnets rättsliga ställning kan stärkas i domstolsprocessen.