Mäns våld mot kvinnor : Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik

Sammanfattning: I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.