Sverige - EEC och konkurrensen: aspekter på Sveriges frihandelsavtal med EEC med särskild tonvikt på avtalets konkurrensregler

Sammanfattning: Sveriges frihandelsavtal med EEC. En genomgång av avtalens mål medel och administration. Hur ska bestämmelserna tolkas mot bakgrund av bl.a. Wienkonventionen om Traktaträtten. Praktiska implikationer granskas med särskild tonvikt på avtalets konkurrensregler liksom hur dessa är kopplade till utvecklingen av konkurrensrätten i den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen. Kan avtalet förväntas få en direkt effekt för enskilda och vad innebär detta i så fall samverkan mellan företag liksom begränsningar i möjligheterna för enskilda dominerande företag att agera på den europeiska marknaden. Föreligger det risk att gemenskapen, trots det ingångna avtalet, tillämpar sin interna konkurrensrätt extraterritoriellt på svenska förhållanden. Konkurrensreglerna ställs också mot immaterialrättsliga överväganden i det internationella handelsutbytet. Sammanläggningsavhandlingen redovisar ett antal artiklar publicerade under perioden 1974-19777. Avhandlingen lägger i den sammanfattande kappan särskild vikt vid hur frihandelsavtalet med EEC införlivats och vilken betydelse avtalets konkurrensregler kan förväntas få. Även om det finns goda argument för att häda att avtalet ska ges direkt effekt och att tolkningen av Romfördragets konkurrensregler även ska styra tolkning av svensk konkurrensrätt är slutsatsen att Sverige inte är bundet av gemenskapens tolkningsförklaring. Direkt effekt förutsätter också ett administrativt övervakningssystem som frihandelsavtalet inte erbjuder. En genomgång av gemenskapens materiella praxis visar att reglerna om förbjudna konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställning och övervakning av negativa effekter av företagssammanslagningar i gemenskapen utvecklats på ett sätt som inte bör föranleda invändningar från en svensk utgångspunkt. Särskilt granskas förhållandet mellan konkurrensrätten och immaterialrätten. Det finns därför god anledning för Sverige att vid en revidering av gällande svensk konkurrenslagstiftning säkra att det svenska regelsystemet kommer i samklang med gemenskapsrätten.