Professionellt föräldraskap : samhälleliga förutsättningar för familjehem för tonåringar

Sammanfattning:

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera familjehemsvård av idag. Utifrån olika perspektiv diskuteras förutsättningarna för socialtjänsten att placera barn i familjehem och hur privata aktörer har etablerat sig på en "vårdmarknad". Genom en historisk tillbakablick på samhällets utveckling och på familjens förändrade situation diskuteras vilka förutsättningar som finns för att finna och behålla familjehem samt om det behövs ändrade villkor för familjehem i form av en professionalisering.

Uppsatsen bygger på empiriska studier av fem former av organisering av familjehemsvård. En av organiseringsformerna, som har studerats grundligare än de andra, är ett samarbetsprojekt om familjehemsvård för tonåringar, som initierats av fyra kommuner i Norrbotten. Samarbetsprojektet har sin utgångspunkt i en bristsituation, där kommunerna hade samma problem, nämligen svårighet att kunna placera tonåringar i familjehem, då det fanns för få familjehem tillgängliga för denna grupp. Med utgångspunkt från detta projekt belyses dels de kommunala samarbetsformerna dels familjehemmens uppdrag att "vårda och fostra" en tonåring. Uppsatsens titel syftar på det dubbla budskapet i att man som familjehem för en tonåring förväntas å ena sidan vara som en god förälder och å andra sidan agera som en professionell person.

Genom intervjuer med familjehem och med familjehemskonsulenter, med företrädare för projektkommunerna i Norrbotten respektive för de fyra andra organisationerna framträder komplexiteten i familjehemsuppdrag. Studien visar på alternativa sätt att rekrytera familjehem och stödja dem i deras uppdrag.

Studien bidrar med kunskaper om hur familjehemsvård har organiserats under de senast decennierna (mesonivå) och om familjehemmens erfarenheter (mikronivå). Dessutom sätts resultaten in i ett vidare samhällsperspektiv (makronivå).

De slutsatser som kan dras av studien är att välfärdspolitiken har brister när det gäller den förhållandevis lilla grupp barn och ungdomar som behöver placeras i familjehem. Dagens familjehemsvård inklusive den lagstiftning som ligger till grund för denna bygger på att varje kommun har ansvar för att tillgodose sitt behov av familjehem. I stället skulle rekrytering av familjehem kunna ske i ett regionalt perspektiv för att samordna de offentliga resurserna. Även andra frågor, som utbildning för familjehem är lämpliga för ett regionalt samarbete.

Det har visat sig att det finns familjer som är intresserade att vara familjehem för tonåringar och kan skapa en miljö som är utvecklande för tonåringar. Uppdraget är dock krävande och det är viktigt att dessa familjehem får rätt stöd i sitt uppdrag. Att vara familjehem för tonåringar med olika sociala och psykologiska problem kan liknas vid ett socialpedagogiskt behandlingsarbete, som bygger på att familjehemsföräldrarna kan uppnå en god relation med tonåringen och utveckla ett samarbetsklimat med honom/henne. Det är inte väsensskilt från föräldraskap men det kräver ett mer professionellt förhållningssätt jämfört med att vara förälder för egna tonåringar.