Homo domesticus : En marknadsanalys av bostadskonsumenters strategier och preferenser

Detta är en avhandling från Stockholm : Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Hur påverkar bruksvärdessystemet och bostadsföretag olika konsumentgrupper på den svenska bostadshyresmarknaden och hur kan befintliga marknadsanalyser kompletteras? Systemet kritiseras för att vara ojämlikt och för att strida mot EU-lagstiftning.Bourdieu fungerar som teoretisk inspirationskälla. Avhandlingen analyserar bostadskonsumenters strategier och preferenser speglat mot bruksvärdessystemets fundament och funktionssätt. Till skillnad från befintliga analyser av bostadshyresmarknaden, tillämpas och betonas en flerdimensionell metod. Tillvägagångssättet har varit en tvåfallstudie med datamaterial från 613 hushåll i två flerfamiljshus i centrala Stockholm. Familjetyp, yrke, utbildningsinriktning, inkomst-, utbildningsnivå, symboliska tillgångar m.m. har kartlagts och jämförts dels med hushållens strategier för att erhålla bostaden, dels med preferenser avseende bostaden, bostadskonsumtion och övriga bostadsrelaterade frågor. Datamaterialet är inhämtat från fastighetsägarnas hyresakter, SCB och intervjuer. Metodtriangulering har tillämpats med en statistisk totalstudie (korrespondensanalys) och med semistrukturerade intervjuer från 71 hushåll från urvalspopulationen.Resultatet tyder på en successiv sociovertikal segregationsprocess mellan en relativ elitgrupp och övriga. Inom elitgruppen råder en social differentiering, s.k. sociohorisontell integration. Sociala motpoler är ekonomiskt kapital och kulturellt samt elit och dominerade. I fraktioner inom eliten finns acceptans för boendekostnadsökningar, upp till 100 %. Marginell marknadsanpassning innebär sannolikt ytterligare begränsningar i främst sociovertikal integration. I vissa delar av eliten samt i fraktioner i en social mellannivå finns en acceptans för illegal handel, i synnerhet bland yngre. Slutsatsen indikerar att bruksvärdessystemet vid efterfrågeöverskott inte fullt ut förmår hantera social integration och att undantag från EU-lagstiftning av integrationsskäl därmed kan ifrågasättas.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.