Från novis till expert : förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning

Sammanfattning: Syftet med den här avhandlingen är att bidra till förståelsen av beprövad erfarenhetsbaserad kunskap, det vi förknippar med fårdigheter, förmågor och förtrogenhet. Avhandlingen är enintegrerande forskningsöversikt, fntegrative research review. Genom att sammanställa, jämföra och integrera resultat från psykologins, beteendevetenskapens, neuromedicinens och neurofysiologins forskningsfålt synliggör författaren en neurodidaktisk modell för hur experters egenskaper och förmågor byggs upp under praktisk erfarenhet i en specifik kontext.När en engagerad individ utsätts för en upprepad variation av upplevelser skapas kunskap som består av utfallsmärkta sensoriska mönster i framför allt de basala ganglierna men även i amygdala och cerebellum. Dessa sammantaget utgör ett implicit, omedvetet inlärningssystem parallellt med det medvetna explicita. Det implicita systemet jämför det vi betraktar med tidigare lagrade mönster vilket gör att vi snabbt kan upptäcka vad som är relevant i komplexa, stressade situationer. Med dess hjälp blir vi mer kompetenta i vår roll som lärare, hantverkare, läkare etc. Den här kunskapen blir omedveten, dold och tyst, det som Polanyi kallar Tacit knowledge och som bröderna Dreyfus refererar till som holistic pattern recognition. När vårt medvetande uppmärksammar ett igenkännande i det implicita systemet upplever vi en känsla, intuition eller gut feeling. Det implicita bedömningssystemet hämmas inte av arbetsminnets begränsningar i hastighet och antal detaljer och blir med tiden en resurs som visar sig som förtrogenhet inom en praktik. Mycket talar för att de mönster och erfarenheter som lagras i det implicita systemet används vid problemlösning. Detta leder till implikationer för hur undervisning och lärandemiljöer i exempelvis teknikämnet ska planeras för att befrämja en kreativ utveckling hos den lärande.Det implicita systemet ger oss en omedveten kapacitet att tolka andra människors kroppsspråk och aktiveras av kända kontexter och artefakter. Detta påverkar de svar vi som forskare får från våra informanter i en intervjusituation. För att nå expertens tysta kunskap om t.ex. bedömningskriterier kan en speciell intervjumetod; Repertory Grid Technique, användas.