Folkbildning i global (o)rättvisa : Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sammanfattning: I den här avhandlingen undersöks den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling. Studien behandlar sociala, politiska och historiska aspekter av engagemanget, med folkhögskolan som utbildningsinstitution i centrum. De teoretiska perspektiven är inspirerade av kritisk diskursanalys, postkolonial och feministisk teori samt kultursociologi. Resultaten visar hur utvecklingsfrågor sedan femtiotalet har vuxit fram som ett viktigt bildningsområde som införlivats i folkhögskolans institutionella identitet, samt hur detta bildningsområde har förhandlats och förändrats över tid. Genomgående präglas det transnationella engagemanget av en tilltagande reflexivitet kring att vara både inbegripen i, och aktivt emot, en orättvis världsordning, som i sin tur villkorar vad som blir (o)möjligt att göra i de folkbildande praktikerna. Avhandlingen gör gällande att det inte finns en berättelse om folkhögskolans engagemang för global rättvisa. Tvärtom är det flera berättelser, som uttrycks olika beroende på hur, när och var kampen för global rättvisa utförs. Att vara både ”i och emot”, innebär här både ett reproducerande av rådande maktförhållanden, men också omförhandlande, navigerande och avlärande av hegemonisk kunskap. I linje med detta förändras också folkhögskolan som institution, i takt med sin tid.