Upplevd allergi och överkänslighet : särskilt födoämnesöverkänslighet och dess konsekvenser för barn, ungdomar och deras familjer

Sammanfattning: Bakgrund: Allergi och överkänslighet är växande hälsoproblem. Att leva med allergi påverkar individens fysiska och psykiska livskvalitet, arbetsliv och sociala liv. Denna avhandling fokuserar på barn och ungdomar med självrapporterade allergiassocierade manifestationer, dvs allergisjukdom eller överkänslighet mot specifika ämnen. Konsekvenser av födoämnesöverkänslighet för barn och deras familjer är en relativt outforskad hälsofråga. Det övergripande syftet var att beskriva konsekvenser av allergiassocierade manifestationer, särskilt födoämnesöverkänslighet, för barn, ungdomar och deras föräldrar. Urval: Studiepopulationen utgjordes av skolbarn och skolungdomar i Tyresö kommun i södra Stockholms län samt deras föräldrar. Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier. I Studie I distribuerades livskvalitetsinstrumentet SF-36 till 1488 ungdomar, 13-21 år, tillsammans med ett studiespecifikt frågeformulär med frågor om förekomst av allergiassocierade manifestationer. I Studie II genomfördes telefonintervjuer med föräldrarna till 230 barn, 6-18 år, med eliminationsdiet i skolan. I Studie III sändes en postenkät med livskvalitetsinstrumentet CHQ-PF28 och ett studiespecifikt frågeformulär till föräldrarna till 200 barn med eliminationsdiet i skolan. En regressionsanalys genomfördes för att undersöka vilka allergiassocierade variabler som kunde relateras till föräldrarnas rapporterade livskvalitet. Studie IV var en kvalitativ intervjustudie där 17 ungdomar, 14-19 år, intervjuades antingen i fokusgrupper eller individuellt om sina erfarenheter av att leva med födoämnesöverkänslighet. Resultat: Sextiofyra procent av ungdomarna rapporterade någon form av allergiassocierad manifestation: 46% angav överkänslighet mot specifika ämnen, 51% rapporterade någon allergisk sjukdom (astma, eksem, rinit). Ungdomarna med allergiassocierade manifestationer rapporterade signifikant sämre hälsorelaterad livskvalitet i sju av åtta SF-36-skalor jämfört med ungdomar utan sådana manifestationer, oavsett om överkänsligheten var diagnostiserad som allergi eller ej (I). För 85% av barnen med eliminationsdiet i skolan hade man konsulterat vården för födoämnesrelaterade besvär och 68% hade blivit diagnostiserade av läkare som födoämnesöverkänsliga. Barnen med vårdkontakter hade mer komplexa och allvarligare problem jämfört med de som inte konsulterat vården. Oavsett om man hade konsulterat vården eller ej, så var barnens födoämnesrelaterade besvär konsistenta med födoämnesöverkänslighet (II). Astma, eksem och rinit hade en betydande påverkan på det födoämnesöverkänsliga barnets fysiska livskvalitet. Födoämnesinducerade magbesvär hade negativ påverkan på föräldrarnas känslor medan födoämnesinducerade andningssvårigheter hade positiv inverkan på familjesammanhållningen (III). Genom kvalitativ innehållsanalys av de transkriberade intervjuerna identifierades fem huvudkategorier: Uppfatta sig som särskiljd , Känna sig begränsad, Uppleva andras okunskap, Hålla koll samt Det är okey. Ett genomgående tema identifierades som Strävan efter att normalisera erfarenheterna av att vara födoämnesöverkänslig . Slutsatser: Förekomsten av självrapporterade allergiassocierade manifestationer är omfattande. Födoämnesöverkänslighet är ett hälsoproblem med stark psykosocial påverkan på individen och samtidig allergisjukdom ökar denna påfrestning. Den unga människans biopsykosociala identitet som födoämnesöverkänslig påverkar hur hon hanterar sin födoämnesöverkänslighet. Processen att undvika farliga födoämnen kan sannolikt underlättas genom förbättrat strukturellt stöd och ökad kunskap hos och förståelse från omgivningen.