Vulnerabilities and Resources : Exploring intersecting conditions for health equity in sexual and reproductive health and rights(SRHR) among young people in Sweden

Sammanfattning: SVENSK SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en central bestämningsfaktor för hälsa och utgör en viktig del av livet i övergången från barndom till vuxen ålder. Den nationella SRHR-policyn i Sverige strävar mot jämlika förutsättningar för hälsa. I Sverige idag är sexuellt överförbara infektioner (STI) vanliga, vilket tyder på att det behöver ske en beteendeförändring där fler unga har säkrare sex. Resultat från tidigare forskning visar att en del grupper av unga är mer sårbara än andra och har mer erfarenheter av osäkert sex, sex mot sin vilja och sex mot ersättning. Vidare visar tidigare studier att unga inom följande sociala grupper: HBTQI+-personer, utrikesfödda unga, och unga med sämre socioekonomiska tillgångar, har sämre sexuell hälsa. Tidigare studier har inte utforskat hur jämlika förutsättningar har betydelse för hälsa i intersektionerna inom och mellan dessa sociala grupper. Lite är också känt om hur resurser som kan skapa mer jämlika förutsättningar i hälsa fördelas, sett ur ett intersektionellt perspektiv.  SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling är att utforska förutsättningarna för jämlik hälsa inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga i åldern 16-29 år i Sverige. Mer specifikt analyseras intersektioner av sociala bestämningsfaktorer som skapar sårbarheter eller resurser i relation till SRHR. Detta övergripande syfte utforskas i fyra artiklar som berör sex olika SRHR-relaterade områden. Oskyddat sex, sex mot sin vilja och sex mot ersättning analyseras genom begreppet sårbarhet. Säkrare sex, sexuell hälsolitteracitet och nöjdhet med sexlivet analyseras genom begreppet resurser.  METOD: Det empiriska materialet är hämtat från den stratifierade och randomiserade nationella befolkningsundersökningen ”Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige” även kallad ”UngKAB15”. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av 29 950 ungdomar som drogs från Totalbefolkningsregistret och besvarades av 7 755 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 26 procent. De statistiska metoderna som använts i avhandlingen är deskriptiv statistik samt regressionsmodeller. RESULTAT: I artikel I presenteras ett deskriptivt intersektionellt schema som ger en visuell förståelse för hur en intersektionell analys kan identifiera utsatta positioner i relation till SRHR. Schemat visar exempelvis att intersektionen av sexuell identitet och kön spelar roll för vem som är sårbar för sex mot sin vilja. Resultaten visar att det finns ett behov av att både nationella och globala befolkningsbaserade undersökningar åtföljs av en intersektionell analys för att identifiera sårbara grupper i behov av SRHR-insatser. Artikel II visar på ett samband mellan unga människors kontroll över sin livssituation och förmåga att föreslå säkrare sex. Att känna kontroll över livet kan alltså definieras som en resurs för möjligheten att ha säkrare sex. Den intersektionella analysen visar på komplexiteten av hur kön och sexuell identitet påverkar säkrare sex då exempelvis unga killar med homo- och bisexuell identitet är mer resursstarka än heterosexuella killar. Kön kan inte ensamt förklara alla skillnader som finns i ungas resurser för säkrare sex. Artikel III visar ett samband mellan otillräcklig kunskap från skolbaserad undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom fem utforskade kunskapsområden (kroppen, sexuellt överförda infektioner, sexualitet, relationer och jämställdhet samt normer och hbt-perspektiv), och högre odds för att inte kunna ta hand om sin sexuella hälsa. Gruppen med högst överrisk för otillräcklig kunskap, och därmed sämre tillgång till hälsofrämjande resurser, återfinns bland unga HBTQI+-personer. Resultaten från artikel IV visar ett samband mellan att vara nöjd med sitt nuvarande sexliv och god hälsa. Nöjdhet med nuvarande sexliv är alltså en potentiell resurs för god hälsa. Denna resurs är dock ojämnt fördelad, eftersom killar och icke-binära unga är mindre nöjda med sitt sexliv än tjejer.  SLUTSATS: Avhandlingen bidrar med fördjupad kunskap om hur intersektionalitet utgör ett användbart verktyg för att utforska förutsättningar till jämlik hälsa inom SRHR-området bland unga i åldern 16-29 år. Den intersektionella analysen har bidragit till att belysa ”grupper inom grupperna” och synliggöra mer eller mindre sårbara eller resursstarka positioner inom de hälsoutfallsområden som har utforskats. Användningen av intersektionell analys har underlättat identifieringen av en rad komplexa mönster och tydliggjort sårbarheter och resurser inom SRHR-området bland unga i Sverige.  IMPLIKATIONER OCH FRAMTIDA FORSKNING: När intersektionalitet används som ett analytiskt verktyg påvisas ett komplext mönster av sårbarheter och resurser i SRHR-relaterade hälsoutfall. Det intersektionella perspektivet belyser att kön behöver analyseras tillsammans med andra sociala bestämningsfaktorer för att förstå komplexiteten i sårbarheter och resurser för hälsa. Sammantaget pekar resultaten på att global och nationell policy inom SRHR-området behöver uppdateras med kunskaper om intersektionalitet. Intersektionalitetsperspektivet behövs för att utveckla metoder för att hantera och inkludera små undersökningsgrupper, och därigenom, exempelvis, undvika att reproducera den binära könsnormen som baseras på kvinnor och män. Framtida forskning med intersektionell metod kan belysa den mångfald som finns i en befolkning och öka kunskapen om olika ”grupper inom gruppen”. Därmed stärks möjligheten att genom jämlika förutsättningar till hälsa nå det globala målet om ett hållbart och inkluderande samhälle i enlighet med Agenda 2030.