Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK)

Sammanfattning: För att kunna ge vård av säker och god kvalitet krävs att sjuksköterskor har kunskap inom många områden, eftersom de har ansvar för såväl bedömning, planering och genomförande, som utvärdering och dokumentation av omvårdnadsarbetet. Ett av flera ansvarsområden för sjuksköterskor i deras dagliga arbete är beslutsfattande om insättning och skötsel av perifera venkatetrar (PVK). En PVK är en tunn plastkateter som sätts in i ett blodkärl via en kanyl. PVK används vid intravenös behandling med till exempel antibiotika och andra läkemedel, blodkomponenter eller näringslösningar. En stor andel av alla patienter inom hälsooch sjukvård kommer någon gång i kontakt med en PVK och riskerar då också att utsättas för komplikationer. En vanlig komplikation i samband med PVK är tromboflebit. Tromboflebit förekommer i olika svårighetsgrader och innebär att inflammation har uppstått i blodkärlet i kombination med samtidig blodpropp. Symtom som kan uppstå är rodnad, svullnad, smärta, hårdhet i kärlet och varig infektion. Det finns kliniska riktlinjer om PVK framtagna både på nationell och på lokal nivå som fungerar som ett stöd i beslutsfattandet. Tidigare forskning har visat att kliniskt verksamma ibland inte följer riktlinjer. Anledningar till att inte riktlinjer följs kan till exempel vara att de kliniskt verksamma inte håller med om det som rekommenderas, inte känner till rekommendationerna, inte har tid eller möjlighet att påverka de beslut som fattas eller att det finns individuella faktorer att ta hänsyn till för den enskilda patienten. 52 Frågan kan ställas om sjuksköterskor använder sig av kliniska riktlinjer i sitt dagliga arbete eller om det är andra faktorer och aspekter som har betydelse och påverkar beslutsfattandet. Denna licentiatavhandling syftade till att beskriva sjuksköterskors kliniska beslutsfattande genom att fokusera på deras följsamhet till riktlinjer och beslutsresonemang om PVK. Två studier har genomförts inom ramen för denna licentiatavhandling. Studie I undersökte i vilken utsträckning sjuksköterskor följer nationella och lokala riktlinjer om PVK. PVKns placering och storlek, tiden som PVKn varit placerad i blodkärlet, dokumentation vid PVKns förband samt om det fanns tecken på tromboflebit vid PVKn var variabler som undersöktes i relation till de rekommendationer som fanns. Utifrån två protokoll samlades strukturerad data in och analyserades. Totalt 343 PVK ingick i analysen. I studie II undersöktes de tecken och påverkande faktorer som har betydelse när sjuksköterskor fattar beslut om skötsel av PVK. I studien observerades 43 sjuksköterskor i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskorna intervjuades också dels om PVK-besluten som de fattade under observationerna, dels om deras beslutsfattande om PVK-skötsel i allmänhet. Studie I visade att sjuksköterskor delvis följer riktlinjer. Det fanns skillnader mellan de vårdavdelningar som hade nationella riktlinjer och de som hade lokala riktlinjer, i hur de olika avdelningarna valde placering, storlek och dokumenterade vid PVKns förband. PVKn hade suttit längre tid än rekommenderat i varierande utsträckning. Andelen tromboflebiter var låg (7.0%) och tromboflebiterna var milda. Det tyder på att sjuksköterskor är noga med att ta bort PVK vid tecken på komplikationer. Studie II visade att sjuksköterskor i sitt kliniska resonemang om PVK-skötsel tar hänsyn till den individuella patientsituationen, sjuksköterskans arbetssituation och erfarenhet av PVK-skötsel. Det framkom även att sjuksköterskor balanserar mellan att undvika eller minimera obehag och smärta för patienten och samtidigt förebygga komplikationer från PVKn. Resultaten från denna licentiatavhandling kan få betydelse för undervisning av sjuksköterskestudenter och även när kliniska riktlinjer ska införas på vårdavdelningar.