Städares arbete och hälsa : Utmaningar och möjligheter i städbranschen

Sammanfattning: Denna avhandling visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättras om en bred arbetsmiljösatsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, genomförs. Resultaten visar även att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar för den städorganisation som uppnår god arbetsmiljö. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö samt att undersöka hur olika faktorerna samspelar och påverkar städares hälsa. Slutsatserna bygger på resultaten från två olika forskningsprojekt där städares arbetsmiljö har studerats. Den största delen utgörs av empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som en kommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höja kvalitén på städtjänsten. Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch där dåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte i praktiken. Delvis tycks detta bero på de hårt pressade priserna, som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och en bromsande effekt på långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktiken kan förbättras och hur detta också kan innebära konkurrensfördelar. Den arbetsmiljösatsning som den kommunala städenheten som studerats har implementerat kan sammanfattas med orden ökad delaktighet, ökat inflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar. Städledningen har även kontinuerligt satsat på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen som städarna utsätts för. Antalet anställda i enheten är 86, samtliga är kvinnor med en medelålder på 49 år. Enheten styrs av fyra personalansvariga chefer, även dessa kvinnor. För att undersöka städarnas arbetsmiljö och för att kartlägga enhetens arbetsmiljösatsning samt studera städarnas upplevelser av denna har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats. Fram tills idag verkar städenhetens strategi ha varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats samt att verksamheten effektiviserats. Intervjuer och enkäter visar att städarna känner en ökad arbetsmotivation och arbetsglädje än innan arbetsmiljösatsningen. Enheten har haft möjlighet att själva omfördela sina ekonomiska resurser och både städscheferna och städarna är övertygade om att de nu använder sina resurser på ett mer strategiskt sätt som både gynnar städenheten, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder. Den kommunala städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöra ett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö för städares kan förbättras.