Management of condition information from railway punctuality perspectives

Sammanfattning:

Det ökande behovet av transporter samt en ökande miljömedvetenhet har ökat efterfrågan på och nyttjandet av järnvägstransporter. Det ökande behovet av järnvägstransporter har en signifikant påverkan på viktiga intressentkrav såsom säkerhet, punktlighet, tillförlitlighet, hållbarhet samt kostnader. Detta påverkar i sin tur järnvägens tillämpningar beträffande drift, underhåll och modifieringar. Samtidigt har den pågående avregleringen av järnvägen medfört att nya organisationer har kommit in på järnvägsmarknaden. Följaktligen är punktligheten på järnvägen beroende av en kombination av många krävda funktioner som för närvarande är tillhandahållna av olika intressenter, till exempel infrastrukturhållare, underhållsentreprenörer för infrastruktur och trafikoperatörer. I Sverige är Banverket infrastrukturhållaren.

Syftet med denna forskning är att utforska och beskriva hur information beträffande tekniska systems hälsa kan stödja intressenter inom den Svenska järnvägen till att förbättra punktligheten genom ett effektivare underhåll. Fokus ligger på förseningar som är orsakade av frånvaro av krävda infrastrukturfunktioner, även om interaktion med rullande materiel beaktas genom studier av kritiska gränsytor. Tillståndsövervakningsteknologier är fokuserade som den primära applikationen för erhållandet av information om de tekniska systemens hälsa. Därmed är forskningen avsedd att bidra med kunskap om hur tillståndsinformation kan användas för att tillhandahålla krävd transportservice på den svenska järnvägen till en adekvat kostnad för samhället. För att tillfredställa syftet med forskningen har data inhämtats genom dokumentstudier, intervjuer, seminarier, observationer och fältmätningar. Exempel på avhandlad data är; tågförseningsstatistik, felrapportstatistik, inget-fel-funnet-händelser (No-Fault-Found, NFF) samt hjulkrafter. Data har analyserats genom statistiska och analytiska ansatser, till exempel felmod- och effektanalys (FMEA), men även genom teorier relaterade till principal-agent-problemet, Scientific Management och internationella tillförlitlighetsstandarder.

Avhandlingen beskriver hur den av en underhållsentreprenör krävda underhållsinsatsen påverkas av det underhåll som trafikoperatörer utför (och vice versa). Detta har en signifikant påverkan på systemets punktlighet samt degraderingen av bundet kapital. Följaktligen så måste effektiva punktlighetsförbättringar genom underhållsinsatser baseras på ett holistiskt järnvägssystemperspektiv, till exempel ett gemensamt beaktande av infrastruktur och rullande materiel. Avhandlingen visar också hur tillståndsinformation kan användas som ett ledningsverktyg för att stimulera uppfyllandet av prestationskrav lagda på järnvägsintressenter. Det är också illustrerat att samma information kan användas för att prediktera och planera nödvändiga förebyggande underhållsåtgärder likväl som att stödja kontinuerlig utveckling av det tekniska systemet. Emellertid, om intressenternas behov inte tillkännages och om inte vederbörliga vetenskapliga utredningar föregår utformandet av krav samt tillståndsövervakningsapplikationerna, är det troligt att de eftersträvansvärda systemprestandaförbättringarna uteblir. Sammanfattningsvis så bidrar avhandlingen med ett möjligt scenario för hur tillståndsinformation kan stödja järnvägsintressenterna till att förbättra punktligheten hos järnvägssystemet genom effektivare underhåll.