Strukturerna och företagandet en longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling

Sammanfattning: I spåren av den offentliga sektorns omvandling har en marknad för företagande skapats. Kvinnor är underrepresenterade bland företagarna i Sverige och har förväntats vara de som ska bli företagare när den offentliga sektorn nu har konkurrensutsatts, som en av flertalet reformer i omvandlingen. Kvinnor är överrepresenterade bland de sysselsatta i offentlig sektor och en förväntan har närts av politiker om att det är kvinnorna som nu ska bli företagare i dessa näringsgrenar. Det kan även ses som rimligt, då forskning har visat att kvinnor och män startar företag där de har erfarenhet ifrån. Forskning har också påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning, vilket skulle innebära att vi kan förvänta oss att män i hög grad startar företag i kvinnodominerade näringsgrenar. Kommer kvinnor att bli företagare i större omfattning än män i de kvinnodominerade näringsgrenarna som påverkats av konkurrensutsättningen? Forskningen har hittills visat motstridiga resultat.Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ longitudinell studie. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera - om, och hur omfattningen av kvinnor och män som företagare i kvinnodominerade näringsgrenar, har påverkats av den offentliga sektorns konkurrensutsättning åren 1993-2008. Vidare är syftet att analysera strukturella villkor i de olika näringsgrenarna samt att identifiera frågeställningar och hypoteser för fortsatt forskning. Forskningsprocessen har pendlat mellan litteraturstudier, dataanalys och vidare till nya litteraturstudier. Studiens referensram har utgjorts av en kombination av genus- och småföretagsteori samt teori om offentlig sektors omvandling. Datainsamlingen har skett genom statistiskt datamaterial som tillhandahållits av Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB. Studien har genomförts på en så detaljerad näringsgrensnivå som möjligt, i kombination med analys på en mer aggregerad nivå. Denna jämförelse har möjliggjort ett synliggörande av osynligheten i företagandets manliga könsmärkning, vilket gett ett metodologiskt bidrag. Den teoretiska diskussionen har varit en grund för att formulera antaganden om förväntade resultat. Studiens resultat har jämförts och diskuterats utifrån de förväntade resultaten samt litteraturen.Studien visar på en mångfald av resultat och indikerar på så vis att det finns strukturer som skapar villkor för kvinnors och mäns företagande. Omfattningen av kvinnor respektive män som är företagare i näringsgrenarna har förändrats över tid. Dock inte på det sätt som förväntats utifrån politiska förväntningar och teori om småföretagande. Det visar sig inte bara vara könssegregering på arbetsmarknaden, liksom i företagandet, som har  betydelse för hur kvinnors och mäns företagande förändras. Det är även andra förhållanden som påverkar, såsom karaktären av stordrift/smådrift, konkurrensutsättningsmodell, samt närvaron av profession. De slutsatser som studien utmynnar i är att kvinnors företagande missgynnas av kombinationen av upphandlingsmodell, stordriftskaraktär och närvaron av profession. Kombinationen av läkarprofession och företagandets manliga könsmärkning förstärker segregerings- och hierarkiseringsprinciper. Studien styrker tidigare forskning som med andra metoder påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning och att genusstrukturer är resistenta. Med utgångspunkt i slutsatserna och i teori har hypoteser formulerats för fortsatt forskning.