"Fotboll är livet" : En medieetnografisk studie om fotbollstjejer

Sammanfattning: Många områden i samhället delar upp människor efter manliga och kvinnliga egenskaper. I den här studien betraktas idrott som en symbolskapande arena där delar av samhällets, idrottsrörelsens och mediernas värderingar om sport och genus cirkulerar. För ungdomar som aktivt idrottar har olika former av medierad sport betydelse för hur de skapar mening och betydelse om sig själva, sin identitet och om sin kultur. Den här studien handlar om hur unga idrottsaktiva kvinnor i sin vardag uppfattar TV-sport och vilka tankar de har om idrott, medier och genusidentitet. Den specifika sportkulturen utgörs av ett gäng 15åriga tjejer som spelar fotboll i ett flicklag. Underlag till studien består av medieetnografiskt material som samlats in genom deltagande observationer, samtal, mediedagböcker och intervjuer under 6 månader.Studien förankras teoretiskt genom feministiska perspektiv på hur medier och samhällets genusordning samspelar med kulturella värderingar om genus. Med utgångspunkt i Stuart Halls receptionsmodell och Robert W Connells teori om hegemonisk maskulinitet utvecklas en feministiskt inspirerad receptionsmodell om feminina idealpositioner som tillsammans med John B. Thompsons approprieringsbegrepp ger grunden till hur medieanvändarnas tolkningar kan förklaras och analyseras. De feminina positionerna i mediernas genusdiskurs utgår från tre idealtyper: Dominerande femininitet, Förhandlande femininitet och Oppositionell femininitet som analytiskt förklarar genusdiskursens kulturella förankring.Studien har tematiserats efter tre områden som har betydelse för hur identiteter tar form och uttrycks. Idrottsvardag som introducerar tjejerna, fotbollsklubben och fotbollskulturen. Medievardag som behandlar tjejernas generella medievanor och mediepreferenser, samt TV-sport i vardagen som handlar om hur tjejerna gör mening av medierad sport och genus. Medierummen i olika genrer är ofta fördefinierat enligt vissa genus- och generationsstrukturer som gör att unga kvinnor tilltalas på ett visst sätt och presenteras för en viss typ av ideal som beskriver det feminina på helt andra sätt än hur det presenteras för en i huvudsak manlig publikgrupp. Ändå visar tjejerna hur de hämtar inspiration till genusidentiteter genom att ingå i ett socialt sammanhang där vardagslivets erfarenhet kombineras med annat medieinnehåll.Sportarenan och i synnerhet fotboll domineras av en maskulin hegemoni med maskulina ideal. Tjejerna är medvetna om att damfotboll och deras egen fotbollspraktik är något kvalitativt annorlunda, vilket de använder som förklaring till varför det är mer herrfotboll än damfotboll i medierna. Några av dem är emellertid kritiska till detta och anser att damfotboll borde få mer utrymme i TV. Sportarenans vardagsdiskurser reproduceras av medierad sport som bevarar genus- och generationsmönster genom att hänvisa sportintresserade till olika medierum baserade på traditionella köns- och åldersskillnader mellan kvinnor och män, barn, ungdomar, medelålders eller äldre.Tjejerna tillhör samtidigt en kultur som stödjer deras utveckling som fotbollsspelare och uppmuntrar deras självförtroende och självsäkerhet i föreningens kollektiva gemenskap. Fotbollsspelande tjejer rör sig mellan flera diskurser som erbjuder olika feminina ideal som ställer motsägelsefulla krav på dem. På ytan framställs fotboll som en idrott öppen för alla, men fotbollsdiskursen styrs av en maskulin hegemoni. Fotbollsdiskursens genusordning bekräftas därför såväl av medierna som i tjejernas vardag.