Sökning: "skola in"

Visar resultat 1 - 5 av 248 avhandlingar innehållade orden skola in.

1. 1. Det sitter inte i väggarna : Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete

   Författare :Håkan Löfgren; Héctor Pérez Prieto; Marie Karlsson; Kenneth Nordgren; Sverker Lindblad; Karlstads universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Teacher; Professional identity; Identity performance; School; Institutional memory; Life history; Educational restructuring; Lärare; Yrkesidentitet; Profession; Skola; Livsberättelse; Utbildningspolitik; Reformer; Institutionella minnen; Pedagogiskt arbete; Educational Work;

   Sammanfattning : This dissertation deals with the changing conditions for schools and the teaching profession from a teachers’ perspective. The process of the global restructuring of national educational systems that gained momentum in Sweden in the 1990s, involved the introduction of a school voucher system, competition mechanisms and the decentralization of responsibilities to schools and teachers. LÄS MER

3. 2. Rätt elev i rätt klass : Skola, begåvning och styrning 1910–1950

   Författare :Thom Axelsson; Bengt Sandin; Anne-Li Lindgren; Ingemar Nilsson; Linköpings universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; school; democracy; upbringing; categorising; professional; differentiating; talent; intelligence tests; remedial classes; weak classes; extra classes; B-class; talent class; elite class; skola; demokrati; fostran; kategorisering; professionella; differentiering; begåvning; intelligensmätningar; hjälpklass; svagklass; extraklass; B-klass; begåvningsklass; elitklassklass; Children; Barn;

   Sammanfattning : I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. LÄS MER

4. 3. Maktutövningens interna dynamik : Samspel och motsättningar i skola och lönearbete

   Författare :Anders Persson; Utbildningsvetenskap; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; sociology; educational sciences; makt; makt och motstånd; maktutövning; skola; skoplikt; utbildning; pedagogiska praktiker; lönearbetsberoende; reformism; sociologi; utbildningsvetenskap; skolforskning; maktteori; djupfostran; rättfärdigande; ytfostran; lönearbete; beroende; tvång; obligatorisk skola;

   Sammanfattning : The aim of this work is to investigate the internal dynamics of power-exercising in compulsory school and wage labor. The exercise of power is structured by four interrelated power-practices: maintenance, that is the practice which produce and reproduce a power relation through, among other things, the enrolment of subordinates; acculturation, the alteration-of-man power that is exercised inside the power relation; relegation, the power resulting in the removal of subordinates out of the power relation; and justification, the construction of representations which aim at presenting power relations as reasonable and justified. LÄS MER

5. 4. Skola i dialektal miljö : språkanvändning och språkliga attityder i övre Dalarna

   Författare :Sven O. Hultgren; Uppsala universitet; []
   Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Scandinavian languages; Nordiska språk;

   Sammanfattning : .... LÄS MER

7. 5. ”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett

   Författare :Lina Lago; Anna-Liisa Närvänen; Karin Osvaldsson Cromdal; Ann Quennerstedt; Linköpings universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; School transitions; preschool class; school; childhood; time; temporality; socialization; rites of passage; priming events; educational practice; Skolövergångar; förskoleklass; skola; skolstart; barndom; tid; temporalitet; socialisation; passageriter; nyckelhändelser; pedagogiskt arbete;

   Sammanfattning : Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. LÄS MER