Sökning: "history of modern architecture"

Visar resultat 1 - 5 av 35 avhandlingar innehållade orden history of modern architecture.

  1. 1. Arkitekten Ivar Tengbom : byggnadskonst på klassisk grund

    Författare :Anders Bergström; KTH; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Ivar Tengbom; Architecture; Sweden; 20th Century; History of Architecture; Theory of Architecture; Restoration; Architecture; Arkitektur;

    Sammanfattning : Arkitekten Ivar Tengbom - byggnadskonst på klassiskgrund (The Architecture of Ivar Tengbom). With an Englishsummary. 384 p. Illustrated. LÄS MER

  3. 2. Arkitektur och motstånd : Om sökandet efter alternativ i svensk arkitektur 1970-1980

    Författare :Christina Pech; Johan Mårtelius; Fredrik Nilsson; KTH; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Architecture; architectural history; architectural debate; Swedish 20th century architecture; 1970s; functionalism; post-modernism; historiography; mannerism; critical regionalism; Per G. Råberg; ARARAT; Etnografiska museet;

    Sammanfattning : At the onset of the 1970s Swedish architecture showed noticeable signs of crisis, with failing confidence in architects and a general distrust in the future of architecture. Functionalism, the dominating architectural paradigm, was the root of the situation and the centre of contemporary debate. LÄS MER

  4. 3. Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente

    Författare :Anna Lindgren; Göteborgs universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; HUMANIORA; HUMANITIES; HUMANIORA; HUMANITIES; HUMANIORA; HUMANITIES; SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; LANTBRUKSVETENSKAPER; AGRICULTURAL SCIENCES; LANTBRUKSVETENSKAPER; AGRICULTURAL SCIENCES; järnvägsplanteringar; naturförsköningskonst; efterkrigstidens moderniseringsideal; trädgårdsmästare; järnvägshistoria; modernitet; plats; spårbundenhet;

    Sammanfattning : Järnvägen är en av de innovationer som påverkat modern samhällsutveckling allra mest. När de första stambanorna började att byggas i mitten av 1800-talet anlades planteringar som en integrerad komponent i järnvägssystemet. De utgjordes av prydnadsplanteringar, skyddsplanteringar och planteringar för husbehov. LÄS MER

  5. 4. Den klassicistiska vändningen i det tidiga 1900-talets svenska arkitektur : En studie av Liljevalchs konsthall, Kungstornen och Kanslihuset i Stockholm

    Författare :Kristina Knauff; Johan Mårtelius; Emilie Karlsmo; KTH; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; Architecture; architectural history; Swedish 20th century architecture; 1920-talet; klassicism; Carl Bergsten; Ivar Callmander; Gustaf Clason; Wolter Gahn; Sven Wallander; Kungstornen; Liljevalchs konsthall; Kanslihuset; Stockholm.; HUMANITIES and RELIGION; HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP;

    Sammanfattning : The starting point of the thesis consists of a number of statements by prominent representatives of the cultural elite characterising architecture with references to classicism as the modern architecture. In the following years Swedish architecture was dominated by references to classical historical architecture focussing on the ideal of simplicity, which in turn formed a wider conceptual framework of ideas and ideals for architectural creation. LÄS MER

  7. 5. Afloat and Aflame. Deconstructing the Long 19th century Port City Gothenburg through Newspaper Archaeology

    Författare :Martina Hjertman; Göteborgs universitet; []
    Nyckelord :HUMANIORA; HUMANITIES; HUMANIORA; HUMANITIES; HUMANIORA; HUMANITIES; historical archaeology; digital history; media history; newspaper archaeology; newspaper studies; urbanity; marginality; othering; suburb; discourse; worldmaking; counter-narrative; counter- voice; modern era; port city; slum; those ‘of little note’; fire; travelogues; Göteborg; Majorna;

    Sammanfattning : In line with the international historical-archaeological discipline, this study aims to increase knowledge of marginalising processes and disenfranchised groups in the past and to contribute to the recognised Swedish need to augment the know-how of researching people ‘of little note’ in urban environments. The study aspires a theoretically engaged empirical alternative for developing new knowledge about urban places which are not possible to excavate or where archaeological data is insufficient, while evincing how digitized historical newspapers can step in as a multifaceted historical- archaeological source. LÄS MER