Sökning: "civic"

Visar resultat 11 - 15 av 160 avhandlingar innehållade ordet civic.

1. 11. Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812−1828

   Författare :Thomas Neidenmark; Annika Ullman; Torkel Jansson; Henrik Edgren; Donald Broady; John Strömberg; Stockholms universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; HUMANIORA; HUMANITIES; Associations; Civic Formation; Collective Biography; Database; Education; Educational Innovators; Enlightenment; Fraternity; Freemasons; History of Education; Networks; Pedagogization; Societies; Education; Pedagogik; History; Historia; pedagogik; Education;

   Sammanfattning : This thesis in the History of Education studies the pedagogization of Swedish society from 1812–1828. These ambitions were promoted by state officials and educational innovators who we­re tightly knit through social networks. LÄS MER

3. 12. Mycket väsen om ingenting : Hur datorn och internet undgår att formas till medborgarens tekniker

   Författare :Tobias Olsson; Bo Reimer; Uppsala universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Media and communication studies; new information and communication technology; computer; internet; media use; citizenship; civic; working class culture; everyday life; domestication; qualitative methods; ICT-policy; Medie- och kommunikationsvetenskap; Media and communication studies; Medie- och kommunikationsvetenskap; Medie- och kommunikationsvetenskap; Media and Communication Studies;

   Sammanfattning : In what way/ways – if at all – are the computer and the internet tools for individuals’ roles as citizens in the Swedish working class?What is new information and communication technology’s significance – if any – for individuals’ identities as citizens within Swedish working class culture?The empirical results are discouraging for advocates who have put their trust in new information and communication technology as a potential civic tool. For instance, the study reveals that the computer and the internet can only be considered as marginal phenomena in the everyday lives of the Swedish working class, for these tools are barely used, and further, are perceived as difficult to operate. LÄS MER

4. 13. Civic education in Central Asia : re-conceptualization of citizenship in newly independent states

   Författare :Alexander N Kanaev; Judith Torney Purta; Stockholms universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; internationell pedagogik; International Education;

   Sammanfattning : .... LÄS MER

5. 14. Training for Model Citizenship : An Ethnography of Civic Education and State-Making in Rwanda

   Författare :Molly Sundberg; Sten Hagberg; Sverker Finnström; Johan Pottier; Uppsala universitet; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; authoritarian rule; citizenship; civic education; government; Kigali; Rwanda; state; Kulturantropologi; Cultural Anthropology;

   Sammanfattning : This thesis addresses how government in Rwanda plays out in practice and how it affects lived experiences of state power and citizenship. Two decades after the genocide, Rwanda has come to be associated both with security, development, and stability, on the one hand, and with state repression and coercion, on the other. LÄS MER

7. 15. Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne

   Författare :Joakim Öberg; Hans Albin Larsson; Ellen Almers; Jönköping University; []
   Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Social studies; civics; social studies didactics; civic didactics; social studies teaching; civic teaching; citizenship education; subject-based teaching and learning; frame factor theory; life-world phenomenology; hermeneutics; qualitative interviews; Samhällskunskap; samhällskunskapsdidaktik; samhällskunskapsundervisning; ämnesdidaktik; ramfaktorteori; livsvärldsfenomenologi; hermeneutik; kvalitativ intervju;

   Sammanfattning : Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer.Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. LÄS MER