Sökning: "betyg lärare"

Visar resultat 1 - 5 av 17 avhandlingar innehållade orden betyg lärare.

  1. 1. Relativa betyg : några empiriska studier och en teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv

    Författare :Håkan Andersson; Umeå universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; Group-referenced marks; norm-referenced marks; criterion-referenced marks; marks; grades; grading; selection; employment qualifications; merits; Relativa betyg; grupprelaterade betyg; normrelaterade betyg; målrelaterade betyg; kriterierelaterade betyg; betyg; urval; anställningsmeriter; meriter;

    Sammanfattning : Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. LÄS MER

  3. 2. En reformerad lärare : Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

    Författare :Larissa Mickwitz; Christian Lundahl; Meeri Hellstén; Tore West; Daniel Sundberg; Stockholms universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; teachers; professionalism; grading; school reform; curriculum theory; institutionalism; discourse theory; policy analysis; lärare; professionalism; betyg; läroplansteori; institutionalism; diskursteori; skolreformer; policyanalys; pedagogik; Education;

    Sammanfattning : This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. LÄS MER

  4. 3. Bedömningsmakten : Berättelser om stat, lärare och elev, 1960‐1995

    Författare :Pär Widén; Bengt Sandin; Anders Persson; Linköpings universitet; []
    Nyckelord :Grades; examination; evaluation debate; Upper Secondary School; reforms; democratization; individualization; the State; discipline; power; teacher; pupil; Betyg; bedömning; betygsdebatt; gymnasieskolan; gymnasiereform; demokratisera; individualisera; disciplinera; makt; statsmakt; lärare; elev; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP;

    Sammanfattning : Avhandlingen handlar om hur bedömningssystemet i bred bemärkelse presenterades i betygsdebatten i samband de politiska besluten om betygssystemet för gymnasiet mellan 1960 och 1995. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de berättelser som konstruerades under perioden. LÄS MER

  5. 4. Rätt betyg för vem? : Betygsättning som institutionaliserad praktik

    Författare :Larissa Mickwitz; Gunilla Molloy; Peter Strandbrink; Jan Carle; Stockholms universitet; []
    Nyckelord :SAMHÄLLSVETENSKAP; SOCIAL SCIENCES; SOCIAL SCIENCES; SAMHÄLLSVETENSKAP; utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling; Education in Languages and Language Development; Language education;

    Sammanfattning : Betyg har haft ett stort utrymme i den skolpolitiska debatten. Framförallt har betygens bristande likvärdighet debatterats. Problemet har huvudsakligen konstruerats som lärares bristande professionalism. LÄS MER

  7. 5. Varför fick jag bara G? : vad bedöms i karaktärsämnen på HR-programmet?

    Författare :Helena Tsagalidis; Robert Höghielm; Bo Davidsson; Stockholms universitet; []
    Nyckelord :culture historical; analytical skills; customer oriented skills; customer interaction; development; communication; Lpf 94:9; assessment; ability to solve problems; cooperation; independence; professional knowledge.; analysförmåga; bedömning; betyg; betygskriterier; kommunikation; kulturhistorisk; kundkontakt; kunskapsformer; kompetens; Lpf 94:9; nyckelkvalifikationer; planeringsförmåga; praktisk kunskap; problemlösningsförmåga; samarbete; självständighet; specifika-yrkeskunskaper; yrkeskultur; yrkeskunskap; yrkespraxis.; Didactics; didaktik;

    Sammanfattning : Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. LÄS MER