Avancerad sökning
Visar resultat 1 - 5 av 12 avhandlingar som matchar ovanstående sökkriterier.
1. Elin Wägner i 1920-talet : Rörelseintellektuell och internationalist
Sammanfattning : Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. LÄS MER
2. Röstens anatomi : läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier
Sammanfattning : The aim of this thesis is to investigate the voice in Elin Wägner’s novel Silverforsen (1924), Selma Lagerlöf’s Löwensköld trilogy (1925–1928) and Klara Johanson’s causeries in the feminist weekly newspaper Tidevarvet 1923–1924, in relation to women’s suffrage. Swedish women were finally granted the right to vote in 1921. LÄS MER
3. Motståndets berättelser : Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget
Sammanfattning : War criticism is not just expressed in journalistic and academic writing or in political speeches, but also in literature, such as in novels and short stories. This dissertation analyzes how war criticism is formulated in Swedish fiction written during the First World War (1914–1918). LÄS MER
4. I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner
Sammanfattning : The aim of this present thesis is to present the Utopian scheme in Elin Wägner’s novels of the nineteen-thirties: Dialogen fortsätter (1932) (“The Dialogue Continues”), Mannen vid min sida (1933) (“The Man by my Side”), Genomskådad (1937) (“Unmasked”) and Hemlighetsfull (1938) (“Mysterious”). With her authorship Wägner was aiming for a new social order, a radical change, polväxling (a shift of poles). LÄS MER
5. Begärets politiska potential : Feministiska motståndsstrategier i Elin Wägners Pennskaftet, Gabriele Reuters Aus guter Familie, Hilma Angered-Strandbergs Lydia Vik och Grete Meisel-Hess Die Intellektuellen
Sammanfattning : This dissertation investigates the way that feminist resistance is expressed in two Swedish and two German so-called New Woman novels from the turn of the twentieth century: Elin Wägner’s Pennskaftet (1910, Penwoman), Gabriele Reuter’s Aus guter Familie (1895, From a Good Family), Hilma Angered-Strandberg’s Lydia Vik (1904), and Grete Meisel-Hess’s Die Intellektuellen (1911).The theoretical apparatus is comprised by the work of Michel Foucault, Judith Butler, Jacques Lacan, and Jessica Benjamin. LÄS MER